Logga in

Per Bergsten & Rebecca Candevi

LHC-bloggen

En poäng i Luleå är inte så illa

linköping Tittar du i tabellen ser du att det skiljer rätt många placeringar mellan ettan Luleå och sjuan LHC. På isen skiljer det inte lika mycket. Det blev om jag minns rätt 2--1 till LHC i Linköping, det blev 2--1 till Luleå i Luleå igår. Två matcher mellan två jämna lag som säger rätt mycket om hur SHL ser ut.

Nu har LHC bara tagit två segrar på de elva senaste matcherna och det är naturligtvis underkänt med råge även om det faktiskt blivit poäng i ytterligare några. Jag hörde hur det i C more-studion diskuterades hur mycket som avsaknaden Broc Little betydde och experterna Sanny Lindström och Johan Tornberg var eniga om att LHC med amerikanen på isen haft fyra--fem poäng till.

Det tror jag också.

SHL är en så jämn serie att det betyder så mycket att ha spelare som oftare än andra gör skillnad.

Luleå är förstås självförtroendedopat efter den sällsynt starka senhösten och jag måste säga att jag imponerades över den vassa bredden. Petter Emanuelsson, som kvitterade i tredje perioden, var lysande och fjärdekedjan med Karl Fabricius, Jonas Berglund och Johan Forsberg tryckte ned LHC i väldigt många byten.

Du vet vad du får av Tomas Berglunds lag med hårt jobb, en massa skridskoåkning och inte så flashigt spel. Med en sådan konsekvens kommer du långt. Å andra sidan känns det som om Luleå mer eller mindre redan nu är uppe på sitt max och att det blir skillnad när övriga lag är fulladdade och mer desperata när slutspelet närmar sig framåt våren.

Därför tror jag att Luleå kommer att sjunka något i tabellen, därför tror jag inte på något norrbottniskt guldjubel.

LHC-insatsen?

Tja, i två perioder tyckte jag att den var helt okej.

Man kan tycka att LHC virvlade runt och dominerade under matchstarten, men ärligt talat: hur många heta chanser var det som skapades framför Jonas Gustavsson? Det blev några fler i andra perioden och framförallt i den tredje. Kvitteringen låg i luften och kom till slut.

Det var inte oförtjänt.

Samtidigt ska sägas att flera av de hemmalägen som skapades var en följd av att LHC-försvaret, pressat och stressat av intensiv uppvaktning, bjöd på dem. Petter Emanuelssons sällsynt vackra och hårda backhandskott i krysset hade inte kommit om Joe Whitney gjort sitt jobb och fått ut pucken när chansen fanns. Och strax senare spelade Adam Ginning fram en annan Emanuelsson, Einar, till helt fritt läge.

Det är två exempel och det fanns fler när LHC förlorade skärpan och slarvade för mycket.

Nu var ovannämnde Gustavsson strålande i målet och såg till att hålla vinstchansen vid liv. Jag gillade också flera backinsatser och framåt var Adam Brodecki piggast. Lite märkligt att inte han efter den insatsen inte fick slå en av straffarna, kan jag tycka.

Men för att sammanfatta:

En poäng på bortaplan mot formstarka serieledaren är inte kattskit.

/ PB 

Här är LHC:s formationer -- just nu

linköping Den som väntar på något gott väntar som bekant aldrig för länge.

Så, efter en alldeles för lång sommardvala här på bloggen, är det nu dags för ett inlägg som jag tror kan fånga en och annans intresse. Nyligen tillbaka efter att ha bevittnat LHC:s torsdagsträning i Saab arena och än en gång var det tydligt hur ledarskapet förändrats med Bert Robertsson på isen.

Det var inte en gång (snarare tre) som känslofyllde tränaren höjde rösten och påminde om att han ville se skärpning och hårdare jobb.

Nog kändes det som det var fortsatt bra driv och inte minst ser skadeläget - peppar, peppar och allt det där - gynnsamt ut så här med snart två veckor på is avklarade. Alla spelare utöver långtidsskadade Dan Pettersson var med och körde för fullt. Det gällde även Mattias Bäckman, som ännu inte är med på alla träningar, men som helt klart närmar sig speldugligt skick.

Som formationerna ser ut nu kommer de knappast att se ut i vinter, men det ger i alla fall en indikation om hur Robertsson & Co tänker.

Så här såg det ut:

Vita laget:

Målvakt: Jonas Gustavsson.

Backar: Jonas Holös, Hampus Larsson, Adam Ginning, Anton Björkman, William Worge Kreu.

Kedjor: Andrew Gordon, Mikael Frycklund, Broc Little -- Nick Sörensen, Jaako Rissanen, Patrik Lundh.

Extra: Olle Lycksell.

Blå laget:

Målvakt: Jacob Johansson.

Backar: Mattias Bäckman, Eddie Larsson, Anton Mylläri, Simon Lundmark, Max Lindroth.

Kedjor: Henrik Törnqvist, Filip Karlsson, Joe Whitney -- Jimmy Andersson, Robin Johansson, Sebastian Karlsson.

Extra: Arvid Costmar.

Räkna med att det kommer att se ut ungefär så mot Djurgården i Mjölby om en dryg vecka.

/ PB

 

Jag tror att Holös blir bra

Le Havre Där ser man.

Räckte att man åkte till Frankrike för att det skulle hända viktiga saker i LHC. Jonas Holös är alltså klar och jag ser att rätt många av LHC-fansen inte tycker att det är något vidare. De hade, antar jag, hoppats på någon mer offensivinriktad och än mer poängstark back för att ersätta Lukas Bengtsson.

Jag tror att det är ett bra namn.

Jag har tänkt tanken under våren/sommaren och kollat upp honom, men inte fått några uppgifter eller indikationer om att det varit på gång. Jag gillar att han har erfarenheten, jag gillar att han kan spela både framåt och bakåt och av det jag hör finns där också gott om ledaregenskaper och förmåga att ställa krav på sin omgivning.

Det är bra.

Det behövs.

Jonas Holös har varit ett namn som diskuterats i LHC tidigare, men då har det av olika anledningar spruckit. Jag vet att han i alla fall tidigare ansetts vara ganska dyr, men har ingen aning om hur diskussionerna förts den här gången. Uppenbarligen är ju parterna överens nu.

Med Holös får inte LHC en förstaback med lika vass offensiv och lika många poäng i kroppen som Lukas Bengtsson. Men han kan garanterat svälja många minuter och jag skriver som jag brukar: det allra viktigaste för en försvarare är att kunna försvara. Offensiven får liksom komma på köpet.

Norske VM-backen är garanterat tänkt för uppdrag i power play, men när det gäller backsidan är det av yttersta vikt att även Mattias Bäckman kommer tillbaka efter skada. LHC behöver definitivt ha båda med för att det ska bli tillräckligt kreativt, även om jag vet att Niklas Persson & Co också hoppas att nästan helt oprövade Max Lindroth ska ta många steg direkt. Med Holös och en frisk Bäckman tillsammans med Hampus Larsson, Eddie Larsson, Anton Mylläri och Adam Ginning på topp sex-platserna känns det som en rätt balanserad backbesättning.

x x x

Var under kvällen i kontakt med Niklas Persson för att kolla om det fanns något nytt att rapportera angående sista centerplatsen.

Det fanns det inte.

Återkommer i ärendet.

/ PB

Ungdomarna sticker för tidigt

Linköping Johan Södergran skriver ett treårskontrakt med LA Kings och visst borde man jubla för hans skulle. Jag förstår att man som ung spelare lockas av att få leva och bo i Los Angeles samtidigt som man jobbar med sporten man älskar. Det hade varit svårt att tacka nej till ett sådant erbjudande. Jag kan dock inte få bort problematiken av att dessa spelare åker över för tidigt. Johan har inte en helt klockren säsong bakom sig och den här säsongen skulle kunnat bli det stora genombrottet i SHL. Visst, han har varit ledande i J20 – men att vara ledande i ett seniorlag är en stor skillnad.

Det finns en otroligt stor potential i honom och han har absolut kvalitéerna för att bli riktigt bra och slå igenom i NHL. Jag tror också att hans spelstil passar bra på en liten rink. Stark mot puck, sliter som ett djur och vågar bryta mönster.

Det finns dock skräckscenarion i det hela. Det är inte ens säkert att han får spela i AHL utan får ta ytterligare ett steg ner till ECHL. När jag ringde upp honom efter att det var klart att han lämnade menade han på att han vet att det kommer finnas tunga stunder – men att han ska vara kvar och kämpa i Nordamerika nästan oavsett vad.

”Visst, om jag mår dåligt i flera år finns alltid Sverige kvar”, sa han över telefon. 

Det är såklart rätt inställning.

Men har Södergran egentligen haft en enda riktigt tung motgång än? Hur bra kommer han ta den när den väl kommer?

Det är lätt att säga att man ska kämpa – men när man väl är där är det inte så lätt.

Nästa aspekt i det hela som oroar mig är att NHL-klubbarna börjar knyta åt sig fler och fler "nästan där"-spelare från SHL. Det gör att den svenska högstaligan försämras. Visst, juniorer får chansen tidigare vilket kanske är kul. Men även jag som gillar när de unga får chansen ser att det finns en gräns även där. 

Oavsett vad önskar jag Johan lycka till och hoppas att han motbevisar min oro. Tycker den här videon när jag är och lagar mat med Johan och Olle (Lycksell) är värd en favorit i repris nu

/ RC 

En LHC-tränare för framtiden

Linköping Jag är ofta den som gnäller på att tränare inte agerar vid kritiska lägen i matcher. Jag tycker allt som oftast att timeouter tas för sent vilket gör att laget inte har tillräckligt mycket tid på sig för att lyckas med någon större förändring. Precis tvärt om var det när LHC:s J20-lag mötte Modo i SM-finalen. När Linköpingsspelarna började komma ner i energi och Modo började tugga på ordentligt tog tränaren Daniel Eriksson en timeout - med drygt 13 minuter kvar. Rent coachmässigt såg jag inte några missar i matchen. Däremot såg jag ett lag som inte orkade hela vägen in i mål. Det är tyvärr inte något som man kan göra något åt genom en hårdare coachning. När jag intervjuade lagkaptenen Filip Fornåå Svensson inför finalspelet frågade jag honom hur Eriksson är som tränare, då jag hört från flera håll att han är ganska hård i sitt ledarskap. Han svarade: 

"Han är hård i ledarskapet och det var en ny grej för oss det första året vi hade honom. I början tänkte man "Ohhh, shit... Han är stenhård. Honom ska man inte säga emot". Men ju längre tiden gick ju lugnare blev det... Han är rak, ärlig och rättvis. Han säger vad han tycker och bryr sig inte så mycket om vad andra tycker om det. Samtidigt får han oss att köra hårt varje dag på träningarna och alla har en stor respekt för honom. Vi vill, för lagets bästa, bli bättre hela tiden. Det är en stor del tack vare honom". 

Summa summarum tror jag att Daniel Eriksson kan vara en framtida tränare för LHC:s A-lag. Om Klas Östman eller Johan Åkerman inte skulle vilja fortsätta i LHC, nu eller i framtiden, tycker jag Eriksson borde bli uppflyttad från J20-ledet och få chansen i A-laget. Jag tror mycket väl att han kan inbringa den respekten han har fått från juniorerna även hos seniorerna. Jag frågade Eriksson själv efter finalen om han hade varit med något i tränarsnacket för A-laget. Han svarade: 

"Nej, jag har inte varit med i något snack. Jag tror faktiskt "Pajen" har låtit mig vara i den här bubblan i de här tre veckorna som varit. Det är jag väldigt tacksam för". 

Med det sagt hoppas jag att få se Eriksson i A-lagsbåset inom en snar framtid som assisterande tränare. Det kanske inte är till den kommande säsongen - men varför inte säsongen efter det? 

/ RC 

 

 

Vore inte Hutchings nåt för LHC?

linköping Jag vet att Niklas Persson, nye general managern, sett uppstickarlaget Oskarshamn en hel del under säsongen. Mest för att hålla koll på unge defensivbacken Anton Björkman som är utlånad dit och har kontrakt med LHC nästa säsong. Han kommer att ges chansen att slå sig in i laget under våren och sommaren.

Björkman har varit fortsatt skadedrabbad, men är nu med och gör det i allsvenska finalen mot AIK där Oskarshamn överraskat och skaffat sig matchboll.

Men det var inte så mycket det som det här skulle handla om.

Utan om Alex Hutchings.

Vore inte det ett intressant forwardsnamn för LHC till hösten?

Med reservation för att inte ha sett Oskarshamn så mycket under säsongen tycker jag det.

28-årige kanadensaren har utgående kontrakt, svarade för 39 poäng på 52 allsvenska matcher och är om jag fattat rätt en omtyckt kille i sina lag. Han skulle kunna passa för en roll i en tredje- eller fjärdekedja. Jag kan inte hjälpa att jag blir nyfiken när jag i Aftonbladet ser hur AIK-stjärnan Fredrik Weigel kallar honom för en "gris" och han själv svarar:

– Weigel? Jag vet inte vem det är. Är det en spelare?

Och om vad han känner för att bli kallas "gris":

– Jag älskar det. Jag kommer att fortsätta spela mitt spel även nästa match.

I mina ögon låter det som en Brendan Shinnimin-light (och garanterat betydligt billigare) och LHC skulle må bra av att få in några spelare med kaxig attityd. Nu är det i allra första hand på toppen det behöver förstärkas och läggas pengar, men kan Max Lindroth från Tingsryd plockas in på backsidan (och det kan han) är även Hutchings ett namn som är värt att diskutera. Tycker jag.

x x x

Som vi berättade direkt efter sista matchen mot HV kommer snart komma besked att åtminstone Chad Billins (till tyska Mannheim), Kristoffer Gunnarsson, Fredrik Karlström (Växjö), James Wright och Daniel Olsson Trkulja, som alla har utgående kontrakt, lämnar klubben.

/ PB

Correns reportrar Per Bergsten och Rebecca Candevi skriver om LHC i synnerhet, om ishockey i allmänhet. . . och en del annat.
  • Twitter
  • @Bergstinho
  • Mest lästa bloggarna

Bloggar