Logga in

Per Bergsten & Rebecca Candevi

LHC-bloggen

Finns inga ursäkter längre

Linköping  Det är smärtsamt att bevaka LHC-herrarna den här vårsäsongen. LHC har vunnit sex av 18 matcher varav tre på övertid under år 2019. 54 möjliga poäng har endast blivit 14. Laget har varit skadedrabbat och det har också varit "fel" spelare som varit på skadelistan. En efter en har de mest tongivande spelarna och ledartyperna i laget varit borta i omgångar och det har inte funnits någon harmoni. Nu när Broc Little och Eddie Larsson kommit tillbaka är truppen istället så mentalt sargat att uppförsbacken inte är någon uppförsbacke längre utan snarare ett berg som måste bestigas.

Det har dock skett en del beslut från ledarstabens håll som jag inte riktigt har förstått. Först blev både Almen Bibic och Johan Södergran petade till Växjömatchen. Visst, Almen Bibic har kanske inte varit i toppform sedan han kom tillbaka från sin skada - men i flera lägen tycker jag också han har gjort saker bättre nu än vad han gjort tidigare. Tidigare har han kunnat smälla på en forward helt i onödan när den andra backen legat på efterkälken vilket har resulterat i ett öppet läge för motståndarna. Nu har jag istället sett en back som har övervägt om det är rätt läge att gå in och ta en tackling och ibland täckt ut försvararen vid en omställning vilket gjort att laget hunnit med hem för att ställa om till försvar. Sedan gör han såklart misstag precis som alla andra i laget. Men jag hade valt Bibic före Kristoffer Gunnarsson på grund av att Bibic är en säkrare ishockeyspelare på många punkter. Gunnarsson är en bra spelare när det gäller det fysiska spelet men Bibic har kommit längre i passningsspelet, speluppfattningen och just avvägandet av när det är läge att smälla på eller inte.

Att Johan Södergran har varit petad i två matcher är också en gåta för mig. Han är en av de spelarna som bryter mönster och kommer in med energi. Det har inte lossnat helt för honom heller efter nyår - men han är nyttig med sitt spelsätt oavsett vad. Även när LHC har haft tyngre perioder är det han som stuckit ut och skapat mycket framåt. Då finns det andra spelar i laget som jag hade ställt åt sidan före honom. (Obs. Södergran spelade med J20-laget i fredags men inte i lördag - så vet inte om det kan vara något skadebekymmer. Vet dock att han var petad från Växjömatchen). 

Ännu en sak jag ställer mig frågandes till är agerandet vid lördagsmatchen när Malmö kvitterat. Det låg verkligen i luften att det skulle ske en Malmövändning, men ändå kändes det inte som att någonting riktigt hände för att bryta mönstret. Det har sett likadant ut i flera matcher. Spelarna åker runt som yra höns och två spelare pressade ut samma spelare istället för att ha kommunikation och ta understöd av varandra. Som alla vet är varenda sekund viktig i hockey eftersom det går så otroligt fort. Då förstår inte jag varför man inte agerar och tar en timeout ganska tätt efter 2-2-målet eftersom spelet fortsatte att bölja så pass mycket som det gjorde. Istället tittades det mot klockan och det kändes som ledarstaben väntade in ett powerbreak och försökte "spara" timeouten ifall den skulle behöva användas för att kunna ta ut målvakten i slutminuterna. Nej, agera på direkten istället - innan det är för sent. Skapa förändring i spelet och markera när det fortfarande finns tid kvar för att kunna vinna matchen på ordinarie speltid. 

Nu finns det ingenting att skylla på längre. Jag har sett att den truppen som stod på isen, även utan både Little och Larsson, har vad som krävs. Det gäller att mjölka ur det i de sista matcherna. Det räcker med att titta tillbaka mot Djurgårdsmatchen så visade laget att de har vad som krävs för att spela en bra och underhållande ishockey. Nu är det tränarstabens uppgift att hitta tillbaka till den prestationen och använda den verktygslåda de har under matcherna för att kunna förändra en matchbild som håller på att tappas även när spelet är igång. 

/ RC 

Får man be om lite cynism?

linköping  

Överraskande dåligt med publik och tre poäng som bara blev en -- nej, det var ingen hemmapremiär att minnas för LHC i SHL-hockeyn i går kväll. Med något dygns distans har jag samma känsla som när Tuomas Kiiskinen slog in segermålet i förlängningen.

För det första:

Kiiskinen. Förstås. Igen. Ständigt denna Kiiskinen.

För det andra:

Gör du fyra mål -- och i synnerhet på hemmaplan -- ska det räcka till seger. Punkt.

Skrev efter premiären att LHC:s största utmaning var att få bättre fart och offensiv spets på spelet i fem mot fem. Där fanns tendenser mot Växjö som helt klart såg lovande ut. Minst lika viktigt är nu att hitta rätt recept för att försvara ledningar och stänga matcher.

En eller ett par gånger kan det så hända, men problemet har i höst och även under förra säsongen uppenbarat sig för ofta för att bara vara tillfälligheter. "Det är inte fult att lyfta ut pucken om så behövs, motståndarna gör inte mål från mittzon", sa Andrew Gordon när vi pratade efter matchen i går.

Han har naturligtvis rätt.

LHC måste hitta balansen. Det går inte att bara försvara sig, men det går att i första hand säkra bakåt, spela snålt och inte bjuda på så lite som bara är möjligt. Spela cyniskt om så behövs. Är det något jag ogillar inom idrotten så är det taskigt försvarsspel (jo, det är jobbigt att hålla på Liverpool som har så många dåliga defensiva spelare att jag blir två år äldre varje helg).

Spelare, och att spela, som Claudio Gentile har också sin charm.

Visst minns ni den italienska försvarsgeneralen från när det begav sig?

Nu väntar HV i morgon, det blir förstås tufft och det kommer att krävas en taktisk insats och vad Johan Hemlin, förre sportchefen, brukade kalla "bortahockey by the book". Har haft en ledig dag och är inte fullt uppdaterad om läget, men räknar med samma lag, om än med någon smärre förändring.

För även om det blev förlust och var en taskig avslutning så var allt inte dåligt. Absolut inte. Tittar du på spelet och jämför med i början av förra säsongen befinner sig LHC på en högre nivå nu. Men det har bara givit två av sex poäng och det duger inte för ett lag med toppambitioner.

x x x

Fick förresten ett mejl tidigare idag.

"Hej Per! Var på Lhc igår. Never mind matchen, men vem kan utan att kisa sig rynkig i ansiktet  se tiden på utvisade spelare??! Skandal! Men tillverkaren kanske är lierad med nån tillverkare av kikare, eller vad tycker du?."

Erkänner att det inte var någonting som jag reflekterade över, men ska kolla nästa gång. Utan kikare.

/ PB

 

 

Här är några LHC-are jag vill se mer av

linköping Hemmapremiär i Saab arena i morgon kväll och LHC ställer upp med samma lag som avslutade första matchen mot Färjestad i lördags. Det betyder att Daniel Olsson Trkulja går in med Mathis Olimb och Mark Zengerle och att Fredrik Karlström i stället blir extraforward.

I övrigt samma.

Har skrivit det tidigare och är det något som behöver kommas till rätta med så är det effektiviteten i fem mot fem. Under de senaste veckorna har det skapats för få chanser och gjorts för få mål när det inte spelats i numerärt överläge. LHC kan ha ett vinnarvapen i sitt power play och det ska så klart utnyttjas, men det går inte bara att lita på det som Slavomir Lener alltid kallade för special teams.

Power play slipades på träningen och framförallt Mathis Olimb såg pigg ut med ett par målskott bakom Jonas Gustavsson. Noterbart är att det är exakt samma formationer som inledde säsongen i den spelformen. Tanken är förstås att Nick Sörensen ska vara med där, men nyförvärvet har som bekant mest varit skadad och blir borta i ytterligare tre--fyra veckor.

Tungt framförallt för honom själv, men också för LHC. Det svämmar inte över av målskyttar och Sörensen kan vara en sådan. Dessutom har han tyngden och storleken som behövs i ett i övrigt inte särskilt storväxt lag.

Flera spelare svarade, även om det till slut blev stryk, för helt okej insatser i Karlstad i premiären, men här är några som jag vill se mer av:

Patrick Mullen. Nye backen hade visserligen en assist, men kom i övrigt fel i det mesta och hade inte minst stora bekymmer med spelet i egen zon. Jag förutsätter att han kan mer än så.

Jakob Lilja. Har med sin snabbhet fått chansen tillsammans Andrew Gordon och Derek Roy och inga behöver tvivla på att han även fortsättningsvis kommer att vara med och skapa chanser. Men det gäller att utnyttja dem också.

Mark Zengerle. AHL-förvärvet kom till skott och hade några lägen mot Färjestad, men har en del att bevisa och behöver bättre komma in i svenska sättet att spela.

Tony Mårtensson. Jag är övertygad om att veteranen kommer att bli en hit, men han var blek senast. Där krävs mer. Då kan han kanske också få fart på kedjekompisen Emil Sylvegård, som jag personligen tror kan få ett genombrott och inte bara vara en bufflig och elek jävel i vinter.

x x x

Hur det går mot taktiskt skickliga Växjö?

Tja, blir säkert som vanligt tätt och tufft och mål av Tuomas Kiiskinen.

2--3.

/ PB

 

Fem saker som måste fungera för LHC

linköping

1) Spelet ur egen zon

Var det något som kännetecknade förra hösten så var det att spelet blev för krångligt vilket innebar att man blev fast. Såg bättre ut under andra halvan och med så spelskickliga centrar som Roy, Mårtensson och Persson borde det underlätta att vända spelet.

2) Offensiven

Nu ska inte dras för stora växlar (egentligen inga alls) av träningsmatcher, men det har blivit för få mål i fem mot fem. Där behöver hittas en vassare spets för det går inte bara att förlita sig på powerplay. Ett recept: gå rakare på mål, passa mindre och skjut mer!

3) Numerärt överläge

Har onekligen sett lovande ut i sommar och med de här spelarna finns alla vapen för ett lyckat power play. Båda formationerna – Billins, Gordon, Mårtensson, Zengerle och Roy samt Näkyvä, Mullen, Olimb, Olimb och Sylvegård – ser spännande ut. Det borde bli bra.

4) Stänga matcher

Problemet fanns under för många matcher i fjol och tendensen har varit densamma under försäsongen. Har du en ledning med ett eller ett par mål inför eller under tredje perioden måste du ha förmåga, taktisk medvetenhet och kyla för att inte riskera att tappa den.

5) Motivationen

Mycket möjligt att jag är helt snett ute här, men med så erfaret och spelskickligt lag kan finnas en risk att trampa i bekvämlighetsfällan under så kallade serielunken. Det kommer att hända, men det får inte hända för ofta. Varje poäng kommer att bli viktig i den här jämna serien.

/PB

Här är årliga SHL-tipset

linköping Det är alltid svårt (för att inte säga omöjligt) att tippa SHL-hockeyn. Den här gången känns det om möjligt ännu svårare. Tittar jag på lag och trupper kan jag se sju mer eller mindre presumtiva kandidater. Halva serien! Himmel eller helvete kommer att avgöras av några poäng eller möjligen en snedstuds i sargen.

Men det måste förstås tippas...så här har ni SHL-tipset anno 2017:

1 Frölunda

Från plats 1 till 7 skulle jag kunna placera lagen hur som helst. Kalla mig fantasilös, men Frölunda får tipset som serievinnare. Har tappat viktiga stomspelare, men garanterat i toppen.

2 Växjö

Viktor Fasth kommer att hålla nollan, Daniel Rahimi kommer att tackla och Janne Pesonen kommer att göra mål. Skulle någon tvinga mig att gissa på mästarlag säger jag Växjö.

3 Skellefteå

Stark forwardsuppsättning även utan Jimmie Ericsson och revanschsuget efter fjolårets sjätteplats och tidigt slutspelsuttåg.

4 LHC

Har aldrig haft ett så brett och rutinerat lag – som ska vara som bäst i slutspelet. Lever nyförvärven upp till de vad gjort tidigare kan det räcka långt.

5 Brynäs

Det mest spännande: vad händer med tränarbytet när coole Roger Melin ska ersätta hete Tomas Berglund? Starka backar.

6 HV 71

Ett tips som kan vara alldeles galet, men det är alltid tufft att försvara ett guld, många bärande spelare är borta och det kan ta tid att få ihop det.

7 Malmö

Mycket möjligt att skåningarna landar högre. Starka nyförvärv efter semifinalen i våras. Men får en helt annan press på sig och. . . ja, alla kan inte vara topp sex.

8 Färjestad

Nya vindar blåser i Karlstad där kraven alltid är höga. Behöver lyfta, men jag är tveksam till om det räcker för det. Ett av de mest svårbedömda lagen.

9 Luleå

Tomas Berglund tar plats i båset och det talar för en uppryckning. Lagbygget i övrigt gör det inte.

10 Djurgården

Började förra säsongen med en ny spelidé, men nu ska det bli mer av ”gamla” Djurgården. Backsidan känns tveksam.

11 Rögle

Alla skador ställde till det i fjol. Starkare trupp nu och utmanar om en play off-plats.

12 Örebro

Ekonomiska bekymren märks på värvningarna. Vältränat, men riskerar nog ändå att dras in i kvalstriden.

13 Karlskrona

Stark defensiv och en sällsynt bra start räddade laget fjol. Rädd för att det blir en kvalfylld vår.

14 Mora

Snacka om att slå ur underläge. Värvat ganska smart, men borde inte räcka över 52 omgångar. LHC-bekantingen Christian Engstrand måste storspela i målet.

/ PB

 

Efter lägret -- så skulle jag formera laget

linköping Har just tillbringat några dagar med LHC på läger i Roslagens famn.

Blir ett långt reportage till SHL-bilagan som kommer om några veckor.

Rätt mycket spännande lösning utlovas, om allt från möten om box play till paint ball-lek.

Går inte in på det mer här och nu, men känslan är det var något positivt som växte fram. Det kändes mer glatt och mer avslappnat på sista träningen än på den första. Lagkänsla är sånt som växer fram och då är det förstås viktigt att komma iväg och vara tillsammans på annat sätt än som vanligt.

Det som spelmässigt lovade mest gott: insatserna i numerära överlägen, både på match och träning. Inte minst ser pp-formationen med Derek Roy som motor tillsammans med Chad Billins, Andrew Gordon, Mark Zengerle och Tony Mårtensson riktigt spännande ut.

På skadefronten kan rapporteras att nyförvärvet Fredrik Karlström körde för fullt på fredagsträningen och om inget tillstöter är han spelklar till nästa vecka. Det gäller förmodligen även viktige backen Eddie Larsson, som tränade på egen hand i Norrtälje.

Jonas Gustavsson, nye målvakten, avstod av säkerhetsskäl från sista träningen. Adam Ginning fick en smäll mot ena axeln mot AIK i onsdags och tränade inte efter det. Nick Sörensen tvingades utgå redan i första bytet i första matchen för några veckor sedan, är ännu inte spelklar och var på ny koll i fredags.

Efter att ha sett lite mer och lyssnat på hur tankarna går. . . ja, då skulle jag vilja se de här kedjorna när alla är tillbaka (om det nu händer):

Derek Roy med Andrew Gordon och Mark Zengerle. Tony Mårtensson med Nick Sörensen och Ken Andre Olimb. Mathis Olimb med Jakob Lilja och Emil Sylvegård. Niklas Persson med Sebastian Karlsson och Jimmy Andersson. Och då har jag inte med vare sig ovannämnde Karlström och Daniel Olsson Trkulja, som båda absolut är tillräckligt bra för att spela och för att på sikt arbeta sig in i laget.

På backsidan skulle jag välja samma kombinationer som inledde säsongen: Chad Billins med Eddie Larsson, Kristian Näkyvä med Niclas Lundgren, Patrick Mullen med Anton Karlsson samt Adam Ginning eller Anton Björkman som extraförsvarare.

Med alla friska och krya är det så jag skulle formera laget.

/ PB

Correns reportrar Per Bergsten och Rebecca Candevi skriver om LHC i synnerhet, om ishockey i allmänhet. . . och en del annat.
  • Twitter
  • @Bergstinho
  • Mest lästa bloggarna

Bloggar