Logga in
Logga ut

Per Bergsten & Rebecca Candevi

LHC-bloggen

Killen bakom rampljuset

Det finns en spelare i LHC som jag själv har varit kritisk till. Jag har inte tyckt att han varit tillräckligt bra för att spela i SHL helt enkelt. Tuffa bud - jag vet. Men jag tar tillbaka det nu (finns en anledning till att jag inte jobbar som sportchef helt enkelt). Spelaren jag pratar om heter Fredrik Karlström.

Jag var på LHC:s träning i dag för att göra en intervju med Jonas Gustavsson - men valde att vänta in Karlström för att höra hur han själv ser på sin utveckling. Jag själv tycker att han startat riktigt bra den här säsongen. Han är lugnare med pucken, tar det säkra före det osäkra och har blivit mycket starkare. Av någon anledning blir det nästan aldrig läge för att prata med honom. När han gör en bra match kommer Johan Södergran och trycker in tre mål på två matcher eller så kliver Nick Sörensen fram och avgör på övertid. Men då är det ju trevligt att den här bloggen finns - där jag kan lyfta fram honom ur mitt egna perspektiv. När jag berättade vad jag tyckte om hans utveckling sa han:

"Känslan är bra. Jag tycker att jag vuxit i SHL-kostymen nu - blivit starkare. Även spelet runt sargerna är betydligt mycket bättre i år än förra året. Jag får fast mycket mer puckar. Sedan tycker jag att vår kedja har börjat bra och hittar varandra. Vi hjälper varandra och har en bra kemi"

Jag berättade för honom att jag pratat med Fredrik Emvall om honom - och att Emvall då förklarade att han inte haft någon ordentlig försäsongsträning förrän nu. Det var något som Karlström själv bekräftade. 

"När jag kom upp i AIK var det efter försäsongen. Förra året med Linköping hade jag mycket med skolan när allting började. Sedan var jag här ibland... men det är den första sommarträningen som jag har varit med hela tiden. Det kan ha en stor påverkan - absolut. Framför allt har det varit jäkligt roligt och jag känner att jag tagit till mig mycket på gymmet - byggt på mig". 

Jag påpekade att han blivit lugnare med pucken. 

"Ja, det är som jag sa tidigare att jag vuxit i SHL-kostymen. Förra säsongen tänkte jag för mycket. Jag kom in som - vad media sa i alla fall - en stor talang. Jag satte för mycket press på mig själv och det blir aldrig bra då. Sedan fick jag minimerat med speltid... det får man inte glömma bort. Jag snittade sju minuter per match och än så länge snittar jag 14 den här säsongen och får spela boxplay. Man kommer in i matcherna på ett helt annat sätt då". 

 

Någonting jag märkte nu var också en ödmjukare person. Jag har pratat med Karlström tidigare och fått en ganska hård uppfattning av honom. Nu verkar det som att han mognat och kommit ner med fötterna på jorden. Det är något som kan göra att han lyfter även som hockeyspelare. Oavsett vad kommer det bli spännande att följa hans utveckling. Och ja, jag håller med om att han börjar passa i SHL-kostymen allt mer. En fullfjädrad SHL-spelare är han kanske inte än. Men på väldigt god väg om han fortsätter med den här utvecklingen. 

Och så lite kuriosa: Roligt att se "träningen efter träningen" när spelare stannar kvar för att köra något extra. I dag var det Lukas Bengtsson som hade skotträning med flera av de yngre spelarna. Förstår att han är en förebild genom sitt SJUKT hårda skott... Tror glaset i Stångebro måste bytas snart om de kommer fortsätta ha träningar där i framtiden. Speciellt om han lyckas lära ut tekniken till de yngre. 

 

/RC

Spännande tider väntar för LHC

Linköping Det var en riktig uppryckning under lördagsmatchen mot Malmö för LHC. Även publiken hade ryckt upp sig efter bottennappet mot Rögle. Jag gillar känslan som kan uppstå i en arena när det känns som det är supportrarna och laget mot världen. Även om Saab arena måste vara bland den sämsta arenan i SHL när det gäller akustik, så lyckades det stundtals bli ett riktigt högt tryck. Det krävs mer än vad det gör i till exempel Hovet eller Kinnarps för att få den där känslan. Men när trycket väl är högt är det svårt att inte dras med. 

Matchmässigt är det riktigt imponerande av LHC att hålla sig mentalt starka trots att man får två mål bortdömda och direkt efter två mål i baken. Det var den mest orättvisa första perioden jag sett på länge. Jag tycker LHC var bättre än Malmö sett över hela matchen och ja, 6-3 hade kanske varit ett rättvist resultat ändå. Det var också en match där studsarna var på hemmalagets sida. Puckarna kom på någons skridsko och studsade in i offensiv zon istället för tvärt om. 

Viktigast av allt: Jacob Johansson fick vinna. 

Nu väntar lite andra spännande tider. Olle Lycksell, Johan Södergran och Adam Ginning är aktuella för JVM-truppen som tas ut på onsdag. Det är väldigt roligt att det är tre killar som kommer upp från LHC:s juniorled som kan få chansen och är med i spekulationerna. Sedan återstår det att se om de blir uttagna. Ginning känns dock redan given.

I dag avslöjade vi också att Kristoffer Gunnarsson från Frölunda lånas in och kommer ersätta Bibic som är på skadelistan (och kanske också Ginning när han är i väg på JVM). Viktor Svedberg lämnar LHC som bekräftat och försvinner enligt våra uppgifter inom kort till KHL-klubben Barys Astana i Kazakstan. Förmodligen kommer Fredrik Karlström få mer speltid igen om forwardsduon försvinner och min förhoppning är att Nicola Pasic från J20-laget också får chansen. 

Man får inte stirra sig blind på Gunnarsson statistik offensivt då han är en defensiv försvarsspelare. Han är en fysisk back som inte har sina styrkor i att göra mycket poäng. Den första reaktionen från mig är att han är en bra ersättare för Bibic - sen kan jag erkänna att jag inte har full koll på hur hans utveckling sett ut sedan JVM. Det ska bli spännande att se hur han anpassar sig till LHC:s spel. Som det är känt nu är Linköping väldigt bra på att få backar att lyfta efter tyngre perioder. 

Att Svedberg lämnar är med största sannolikhet på grund av att han är för dyr. Dock avslutade han sin lilla vistelse i Linköping med en riktigt bra match. Är samtidigt inspirerande att det var officiellt att han skulle lämna innan sista matchen var spelad. Vet inte hur vanligt det är, men jag tycker det är positivt då det inte blir massor spekulationer och tissel och tassel om det. Tydlighet och uppriktighet vinner man på i längden. 

/ RC 

En poäng i Luleå är inte så illa

linköping Tittar du i tabellen ser du att det skiljer rätt många placeringar mellan ettan Luleå och sjuan LHC. På isen skiljer det inte lika mycket. Det blev om jag minns rätt 2--1 till LHC i Linköping, det blev 2--1 till Luleå i Luleå igår. Två matcher mellan två jämna lag som säger rätt mycket om hur SHL ser ut.

Nu har LHC bara tagit två segrar på de elva senaste matcherna och det är naturligtvis underkänt med råge även om det faktiskt blivit poäng i ytterligare några. Jag hörde hur det i C more-studion diskuterades hur mycket som avsaknaden Broc Little betydde och experterna Sanny Lindström och Johan Tornberg var eniga om att LHC med amerikanen på isen haft fyra--fem poäng till.

Det tror jag också.

SHL är en så jämn serie att det betyder så mycket att ha spelare som oftare än andra gör skillnad.

Luleå är förstås självförtroendedopat efter den sällsynt starka senhösten och jag måste säga att jag imponerades över den vassa bredden. Petter Emanuelsson, som kvitterade i tredje perioden, var lysande och fjärdekedjan med Karl Fabricius, Jonas Berglund och Johan Forsberg tryckte ned LHC i väldigt många byten.

Du vet vad du får av Tomas Berglunds lag med hårt jobb, en massa skridskoåkning och inte så flashigt spel. Med en sådan konsekvens kommer du långt. Å andra sidan känns det som om Luleå mer eller mindre redan nu är uppe på sitt max och att det blir skillnad när övriga lag är fulladdade och mer desperata när slutspelet närmar sig framåt våren.

Därför tror jag att Luleå kommer att sjunka något i tabellen, därför tror jag inte på något norrbottniskt guldjubel.

LHC-insatsen?

Tja, i två perioder tyckte jag att den var helt okej.

Man kan tycka att LHC virvlade runt och dominerade under matchstarten, men ärligt talat: hur många heta chanser var det som skapades framför Jonas Gustavsson? Det blev några fler i andra perioden och framförallt i den tredje. Kvitteringen låg i luften och kom till slut.

Det var inte oförtjänt.

Samtidigt ska sägas att flera av de hemmalägen som skapades var en följd av att LHC-försvaret, pressat och stressat av intensiv uppvaktning, bjöd på dem. Petter Emanuelssons sällsynt vackra och hårda backhandskott i krysset hade inte kommit om Joe Whitney gjort sitt jobb och fått ut pucken när chansen fanns. Och strax senare spelade Adam Ginning fram en annan Emanuelsson, Einar, till helt fritt läge.

Det är två exempel och det fanns fler när LHC förlorade skärpan och slarvade för mycket.

Nu var ovannämnde Gustavsson strålande i målet och såg till att hålla vinstchansen vid liv. Jag gillade också flera backinsatser och framåt var Adam Brodecki piggast. Lite märkligt att inte han efter den insatsen inte fick slå en av straffarna, kan jag tycka.

Men för att sammanfatta:

En poäng på bortaplan mot formstarka serieledaren är inte kattskit.

/ PB 

Mycket spel för Forsling

linköping Hur mycket Chicago Blackhawks som lag har tjänat på tränarbytet -- Joel Quenneville ut,Jeremy Colliton in -- ska jag låta vara osagt.

Men det finns definitivt en spelare som vunnit på skiftet.

Gustav Forsling. 

Colliton hann knappt ta över förrän han kallade upp Linköpingskillen från farmarlaget Rockford och sedan dess har han spelat i NHL.

Mer och mer, bättre och bättre.

Förre Moracoachen Colliton hade bra koll på Forsling sedan deras gemensamma tid i Rockford och har nu givit honom allt större förtroende. I övertidsvinsten (5--4) mot Florida häromsistens fick unge backen spela nästan 22 minuter. Bara veteranerna Duncan Keith och Brent Seabrook spelade mer i Chicago. Och mot Tampa Bay i matchen innan (2--4) blev det ytterligare en minut på isen för Forsling.

Det är smått sensationella siffror.

Fyra poäng på sex matcher är hans poängfacit så här långt under säsongen.

Kontraktet med Chicago går ut efter säsongen och nu gäller att 22-åringen fortsätter på samma sätt för att spela till sig ett nytt. Klubben närmar sig/är redan inne i en generationsväxling och spelar Gustav Forsling på en fortsatt hög nivå kan han vara en av dem som det framtida laget byggs kring.

/ PB

 

Kontrakten LHC borde förlänga

Linköping Då börjar tiden komma allt närmre då ishockeyspelare förlänger sina kontrakt eller letar sig vidare efter nya utmaningar. De spelarna som har kontrakt som går ut efter den här säsongen i LHC är: Chad Billins, Alexander Karlsson, Adam Ginning, Anton Karlsson, Derek Roy, Fredrik Karlström, James Wright, Nick Sörensen, Dan Pettersson, Jimmy Andersson och Daniel Olsson Trkulja.

Enligt mig är det många bra spelare som alltså kan försvinna efter den här säsongen. Det finns flera på listan som jag tycker Fredrik Emvall ska förlänga med. De jag vill lyft fram nu är framför allt tre spelare som jag tror att man får ut mest av i förhållande till vad de kostar.

1. Nick Sörensen. Inför säsongen skrev jag och Bergsten en krönika om vad vi trodde om Linköpings säsong. En av frågorna vi svarade på var ”Vem blir årets flopp?”. Jag svarade att jag trodde Sörensen skulle bli årets flopp på grund av skadebekymmer. Hittills har jag haft väldigt fel. Han började starkt och gjorde det han är här för – att leverera mål. Samtidigt som det gått tyngre för laget resultatmässigt har även hans målskytte stannat av. MEN. När Sörensen är på topp är han en av de starkaste spetsarna i hela ligan. Jag tror också att han kommer bli dyrare om man väntar med att skriva avtal till efter jul. Det skulle vara en bra julklapp om LHC presenterade en förlängning snart.

 2. Anton Karlsson. Han är en bra och stabil defensiv back och tillsammans med Lukas Bengtsson har de enligt mig blivit ett av ligans giftigaste backpar. Han har tagit framsteg år efter år och mognar hela tiden med sitt spel. Det är roligt att se spelare som börjar bli lite äldre (25 år) och som fortsätter att utvecklas i en snabb takt. Jag tror att han är en back som kommer kunna ta ytterligare kliv för att också bli giftigare offensivt. Tror inte att han är allt för dyr heller. Samtidigt är han en spelare som gått igenom LHC:s juniorverksamhet och vet vad som förväntas av honom. 

 3. Dan Pettersson. Oj, oj, oj vad han tog chansen när han fick den. Använder man Petterssons grymma tekningar på rätt sätt så är han en riktig tillgång både offensivt och defensivt. Han är inte snabbast på skridskorna och inte heller den spelaren som sticker ut mest – men man vet vad man får.  På grund av vad man får ut av honom för en billig peng är han på priolistan.

Övrigt: Jimmy Andersson ser jag ingen annan lösning än att han borde förlänga. En slitvarg som alltid kämpar och som den här säsongen verkligen har tagit den rollen jag önskade mer av under förra säsongen. Med familjen i Norrköping och så som han pratat om sin familjesituation utåt i media ser jag inget annat än att han kommer vara kvar. Daniel Olsson Trkulja är en spelare som jobbar stenhårt i det tysta och har varit en av de främsta spelarna i boxplay. Målskyttet har inte lossnat riktigt, men man vet alltid vad man får med honom på isen. Han känns också lite underskattad. Han betyder mer än vad man tror och gör mycket små detaljer i matcherna som gör det lättare för medspelarna att bygga upp ett bra spel. För rätt pris borde han absolut vara kvar. Frågan är dock om han vill söka sig till en större roll än vad han har och kommer att få i LHC. James Wright känns inte bara som en stabil spelare där du vet vad du får utan också som en person som verkligen vill anpassa sig. Att han gått in stenhårt för att lära sig svenska är något som inspirerar mig. Stod och tjuvlyssnade på honom och Olle Lycksell efter en träning då han frågade Olle om vad svenska ord betydde och hur man sa vissa meningar på svenska. Kul! Dessutom är han väldigt bra på att hitta de öppnande passningarna i spelet och har anpassat sig bra till den större rinken.

Finns som sagt flera bra namn kvar på listan. Men avstår från att gå in i detalj på alla spelare. Allting beror på vilka spelare som finns på marknaden och vad det står på deras prislapp.

/ RC

Reaktion på Karlströms utlåning

Linköping När LHC släppte nyheten om att Fredrik Karlström lånas ut till AIK blev jag först förvånad. Jag tycker att han har börjat säsongen riktigt starkt och varit en tillgång. Visst, han kanske inte är den som skapar mest själv framåt men han har varit nyttig på isen. När andra spelare stressat upp sig och kastat puckar omkring sig har han ändå spelat moget. Sedan kom nästa fråga: Vem ska annars stå utanför laget?

Filip Karlsson har kommit tillbaka starkt efter sin skada och Dan Pettersson måste nog vara ett av de mest lyckade nyförvärven så många tekningar som han vinner. Samtidigt kan man inte direkt låna ut Sebastian Karlsson… eller kan och kan, men det vore konstigt.

Ska då Linköping låta alla vara med och rulla på många spelare? Nej, det skulle snarare göra att ingen får tillräckligt med speltid.

En svår nöt att knäcka och med lite eftertanke är det nog rätt att släppa Karlström för att få ordentligt med speltid. Det är ju enkelt att kalla tillbaka honom om skadan skulle vara framme. Jag hoppas att han tar det på rätt sätt och förstår att det faktiskt är något som gynnar honom i längden.

Över till LHC:s prestationer i övrigt. Det är lätt att snacka om gruppdynamik och en god känsla i laget när man vinner. Det är dock när motgångarna kommer som man ser hur stark gruppen egentligen är. Det är nu spelarna måste stå upp för varandra och framför allt vända sig till sig själva och sina egna prestationer istället för att hitta fel hos varandra. Vad kan var och en göra bättre för att få spelet att fungera?

Jag fick också ett meddelande skickat till mig som löd ”När ska du ta upp att Gordon levererar noll och bara lever på att vara en publikfavorit sen förra året? Han har i stort sett inte gjort någonting förutom att tappa pucken så motståndarna kan göra mål”.

Hårda ord som jag inte håller med om till 100 procent. Nej, Andrew Gordon har inte varit i toppform sedan han kom tillbaka men att han har levererat noll håller jag inte med om. Samtidigt förstår jag inte riktigt vad för bild många har av honom. I mina ögon är han en energispelare och slitvarg som kämpar i alla lägen och får andra att vakna under tunga perioder. Han är inte spelaren som ska göra flest mål och snurra runt i anfallet likt Broc Little. Men han har mer att ge även på energifronten och det är i lägen som LHC är i nu som hans typiska spelarstil måste vakna till liv.

Jag har tänkt att jag, Per Bergsten och Christer Kustvik ska diskutera det mer i vårt uppsnack på torsdag klockan 16:00. Är det något ni vill att vi ska ta upp är det bara att skicka ett mail till rebecca.candevi@ostogotamedia.se.

/ RC  

Correns reportrar Per Bergsten och Rebecca Candevi skriver om LHC i synnerhet, om ishockey i allmänhet. . . och en del annat.
  • Twitter
  • @Bergstinho

Bloggar