I dagarna tar ungefär 100 000 unga studenten i Sverige. De kliver in i en livsfas präglad av stora övergångar och sökande – efter första jobbet, egen bostad och kanske fortsatta studier. Men verkligheten i dag ser annorlunda ut än för tidigare generationer. En svår arbetsmarknad och sociala klyftor bidrar till en långt senare start i arbetslivet. För många präglas denna ålder också av psykisk ohälsa och osäkerhet. Sju av tio unga vuxna uppger att de har mått dåligt. Men stödet som finns är inte anpassat efter deras behov: ungdomsmottagningens dörr är stängd och vuxenpsykiatrin är inte utformad för dem.
Inom det nordiska initiativet Next in Mind har unga vuxnas psykiska hälsa kartlagts genom en omfattande enkät med över 1 000 unga vuxna (18–29 år) i Norden, 51 intervjuer med nyckelpersoner från offentlig sektor, forskning och näringsliv, ett flertal fokusgrupper med unga vuxna samt en analys av ekosystemet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Dessutom har 20 sociala innovationer stöttats med kunskap, verktyg och nätverk för att skala upp fungerande lösningar. Kartläggningen visar ett stödlandskap som är splittrat, otydligt och otillräckligt. Nära en fjärdedel vet inte vart de ska vända sig. Mer än hälften har avstått från att söka hjälp av rädsla för vad andra ska tycka. Bland dem som sökt stöd uppger 85 procent stora brister i tillgänglighet och bemötande.
När samhällets insatser inte visat sig räcka till har de som drabbats själva klivit fram. Många av de mest innovativa lösningarna för att stärka unga vuxnas psykiska välmående drivs i dag fram av sociala entreprenörer, personer som oftast själva upplevt problemen. Flertalet av initiativen kombinerar teknisk innovation med tillgänglighet och användarnära stöd. Sociala entreprenörer täpper i dag till luckor och gör i praktiken mycket av det arbete som samhället borde ta ansvar för.
Ett exempel är Insight Gap som tagit fram en forskningsbaserad digital utbildning för att göra psykisk hälsa lättare att förstå och prata om. Ett annat är Right by Me, som stärker unga vuxna med migrationsbakgrund genom upplevelsebaserat lärande och stöd i självledarskap, trygghet, arbete och framtidstro. Dessa och många andra initiativ visar tydligt positiva effekter, men får sällan långsiktig finansiering eller möjlighet att växa inom det offentliga systemet. Det är ett slöseri att fungerande lösningar finns, men lämnas utanför. Därför krävs det en politisk vilja för att göra de här lösningarna till en naturlig del av samhällets gemensamma stödsystem.
Många unga vuxna upplever att de inte blivit tagna på allvar när de sökt hjälp. Hela 65 procent uppger brister i kvalitet, förståelse och bemötande. Det leder till mänskligt lidande – men också till stora samhällsförluster. Samtidigt som Sverige har kompetensbrist, tappar unga fotfästet i arbetslivet, i studierna och i vardagen. 130 000 unga vuxna står helt utanför arbete och utbildning. Priset betalas i sjukskrivningar, kompetenstapp och förlorad innovationskraft. I de mest allvarliga fallen – med liv som släcks i förtid.
Men det här är inte ett problem som kan lösas med symbolpolitik eller tillfälliga projekt. För att möta unga vuxnas behov krävs konkreta och strukturella förändringar samt ett långsiktigt ansvarstagande från politiskt håll. För att visa att en ljusnande framtid är möjlig här och nu föreslår vi tre åtgärder för att skapa ett hållbart systemstöd för att kraftigt förbättra unga vuxnas psykiska hälsa och välmående:
1. Inför en särskild målgruppsdefinition för unga vuxna i all politik och resursfördelning kopplad till psykisk hälsa. I dag försvinner 18–29-åringarna i glappet mellan ungdomsmottagningar och vuxenpsykiatri. Det behövs riktlinjer, ansvarsfördelning och anpassade insatser som utgår från målgruppens särskilda livssituation, särskilt för de grupper som löper störst risk för långsiktigt utanförskap. Unga vuxna behöver erkännas som en egen livsfas i utformningen av välfärdstjänster – precis som barn och äldre.
2. Inför en nationell styrmodell för att integrera och skala upp sociala innovationer inom psykisk hälsa. Sociala innovationer som bevisligen fungerar behöver få tillgång till offentliga testmiljöer, långsiktig finansiering och partnerskap. Genom att använda exempelvis sociala utfallskontrakt och tålmodigt kapital kan fler lösningar skalas upp nationellt, med unga själva som medskapare.
3. Prioritera riktat stöd i kritiska övergångsfaser. Många unga mår som sämst när de står inför stora livsförändringar som att flytta hemifrån, börja studera eller kliva in på arbetsmarknaden. Då måste det finnas tydlig hjälp tillgänglig med en låg tröskel. För att fånga upp problemen i tid behöver regeringen öronmärka medel till kommuner, civilsamhället, lärosäten och arbetsgivare för att erbjuda förebyggande stöd där unga vuxna redan finns.
Vi vet vad som krävs, och det finns lösningar som fungerar. Det behövs inga nya utredningar – utan politiska beslut och handlingskraft. Årets studentkull som nu springer ut mot friheten är också framtidens arbetskraft, skattebetalare och samhällsbyggare. Att ge unga vuxna det stöd de behöver är inte bara en investering i deras välmående här och nu, utan i hela Sveriges framtid och vår gemensamma förmåga att möta dagens och morgondagens utmaningar.