LSS-utredningen är presenterad och förslagen när det gäller personlig assistans är precis så usla som vi befarade. Barn under 16 år ska inte längre ha rätt till personlig assistans om utredningen får som den vill. Förslaget är förödande för våra medlemmar.
Utredaren Gunilla Malmborg föreslår att en ny insats som riktar sig till barn ska införas. Insatsen kallas ”personligt stöd för barn” men vad som kommer att ingå där är väldigt otydligt. Ansvaret för insatsen ska läggas på kommunerna. Detta är ett mycket farligt förslag. Idag kan föräldrar som har ett barn med omfattande funktionsnedsättningar ansöka hos Försäkringskassan om personlig assistans till sitt barn. Det är väldigt svårt att få assistans beviljad idag, särskilt om man är ett barn. Försäkringskassans bedömningar är så snäva att nästan ingen lyckas ta sig igenom. Men att lägga över ansvaret på kommunerna gör situationen ännu mycket värre. De får inga direktiv om hur insatsen ska se ut, vad den ska innehålla och heller ingen finansiering.
Vi kommer att få se 290 olika tolkningar av vad barnen kan få för stöd. I vissa kommuner finns det både pengar och ambitioner att fatta generösa beslut, i andra finns inget av detta. Beroende på i vilken kommun man bor i kommer familjerna att antingen kunna få ett fullgott stöd, i andra kommer antalet platser på barnboenden att explodera när föräldrar inte längre orkar.
Att vara förälder till ett barn med omfattande funktionsnedsättningar är tufft, men om man inte får någon hjälp alls, aldrig får sova och inte kan sköta ett jobb, än mindre räcka till för syskonen, då tar man slut. Förslaget om slopad assistans för barn under 16 år innebär ett nytt dråpslag för redan hårt prövade föräldrar.
Men är det bra idag? Nej, många familjer lever redan idag med näsan nätt och jämnt ovanför vattenytan. Barn som behöver få sin mat via en knapp på magen eller barn som behöver hjälp med sin andning får inte räkna detta som grundläggande behov när de ansöker om personlig assistans. Denna huvudlösa tolkning av Försäkringskassan har lett till en katastrofal situation i många familjer. Så här var det inte tänkt när LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kom till och detta måste naturligtvis rättas till. Det är riksdagens ansvar att nu justera den vansinniga tolkningen av LSS. Men det LSS-utredningen gör är inte att lösa några av dagens problem, den skapar bara nya.
RBU kräver:
• Barn med funktionsnedsättning måste få behålla rätten till personlig assistans.
• Familjerna måste få det stöd de behöver och har rätt till. Att tvingas lämna bort sitt barn till ett barnboende är inte rimligt i ett välfärdsland.
• Att andas, att äta oavsett hur man äter och att få kläder på kroppen är nödvändigt och måste kunna ge rätt till assistans.
• Försäkringskassan måste få tydliga order att sluta bryta mot lagar och domslut.
Och LSS-utredningen, den hör inte hemma någon annanstans än i papperskorgen!
Maria Persdotter
ordförande Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar
Jan Myhrman
ordförande RBU Östergötland