Vill regeringen ha betyg eller skriftliga omdömen?
Det frågade jag mig när skolminister Jan Björklund i veckan öppnade för att betygsliknande skriftliga omdömen ska kunna ges till sjuåringar redan i höst i de skolor som vill.
Tidigare betyg är något som Lärarnas riksförbund är positiva till, men det finns frågetecken som måste rätas ut.
Betyg är myndighetsutövning som ska vara likvärdig. Omdömen är ett papper till föräldrarna som stöd för minnet efter utvecklingssamtalen.
Redan i dag har föräldrarna möjlighet att via de individuella utvecklingsplanerna ta reda på hur det går för barnen. Det är viktigt att klarlägga om regeringens förslag handlar om skriftliga omdömen likt IUP, eller om betyg.
Vi ser gärna tidigare betyg, men vi menar att dessa ska vara jämförbara landet över. Ska det vara betygsliknande omdömen måste de vara nationella. Eleverna måste känna rättssäkerhet.
Det nuvarande förslaget ger kommunerna rätt att utforma omdömena som de vill. Men att kommunerna bestämmer ställer till problem eftersom det är staten som sätter målen, och vi anser att det är viktigt att staten inte släpper kontrollen.
Vår inställning är att betyg ska ges förslagsvis från årskurs sex eller sju. Det behövs betyg i fler steg för att ge elever en bättre bild av hur de har förändrats i skolarbetet.
Alla betyg ska vara likvärdiga och nationella. Elever som flyttar ska kunna visa sitt betyg för lärare från en annan skola och de ska kunna se hur kollegor bedömt kunskapsnivån. Betyg är som sagt myndighetsutövning och även därför är det angeläget att betyg ska vara likvärdiga.
Om det är betyg som ska införas kräver det ett noggrant förarbete och utbildning av lärare. Detta kan inte hinnas med till hösten. De lärare som undervisar de allra yngsta barnen har inte fått utbildning i betygssättning.
Talar man om att införa tidigare betyg måste man vara väldigt tydlig - och det måste göras med yttersta noggrannhet. Inte hafsas fram.
Metta Fjelkner