Ett byggprojekt kan bli en motor för en positiv utveckling av ett omrÄde och Àndra mÀnniskors förutsÀttningar till goda livsvillkor. Vi kan bygga ett samhÀlle med ökad trygghet, hÀlsa, sammanhÄllning och en inkluderande arbetsmarknad. Ett ökat fokus pÄ socialt vÀrdeskapande i planering och byggande av samhÀllet har enorma samhÀllsvinster att hÀmta.
I det nya byggprojektet VÀstra hamnen i Malmö har de sociala vÀrdena en central roll för att skapa ett bÀttre och mer inkluderande omrÄde:
1. Femton lÄngtidsarbetslösa togs in som praktikanter.
2. FörutsÀttningar ges sociala företag och ideella föreningar att etablera sig i fler delar av staden, som Yalla Trappan, ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ pÄ RosengÄrd i Malmö.
3. Olika typer av boendeformer blandas.
Upprustningen av miljonprogrammet Vivalla i Ărebro, ett omrĂ„de med hög arbetslöshet och segregation, har involverat ett Ă„ttiotal lĂ„ngtidsarbetslösa boende i omrĂ„det. Detta har lett till mer innanförskap och en positivare och sĂ€krare boendemiljö.
I Göteborg fick Ă„tta praktikanter som stod utanför arbetsmarknaden jobb efter en praktik under ett bostadsutvecklingsprojekt som Skanska drev i Kvibergs EntrĂ© och Ărgryte Torp, i Göteborg. Den samhĂ€llsekonomiska lönsamheten efter tvĂ„ Ă„r motsvarar 8 miljoner kronor, i minskat behov av stöd frĂ„n samhĂ€llet. Men de stora vinnarna var sĂ„klart kandidaterna.
Skulle vi skala upp de sociala lösningar ett byggprojekt kan erbjuda finns enorma samhÀllsvinster att plocka hem, sÄvÀl mjuka som ekonomiska. Behovet finns över hela Sverige.
Sverige skulle kunna bli bÀttre pÄ att planera mötesplatser för att fÄ in jÀmstÀlldhetsfrÄgorna och barn- och Àldreperspektiv, och involvera civilsamhÀllet som lokal polis, skola och lokala organisationer i planeringen nÀr vi bygger. Kommuner och myndigheter mÄste stÀlla högre krav i upphandlingar för markanvisningar och i planering samt utveckling av bostadsomrÄden och stadsdelar.
Vi vet att det gÄr att bygga för ett tryggare och mer jÀmstÀllt samhÀlle med mer liv och sammanhÄllning mellan husen. Det handlar om hur fördelningen mellan bostadsrÀtter och hyresrÀtter ser ut, om belysningsprogram och att placera skolan sÄ att den integrerar mÀnniskor frÄn olika stadsdelar och omrÄden och om att planera sÄ de boende kan mötas. NÀr alla vÄgar röra sig utomhus efter mörkrets inbrott blir miljön mera jÀmstÀlld. NÀr man bygger mötesplatser dÀr alla kan kÀnna sig trygga möts olika grupper av mÀnniskor, vilket ger ökad sammanhÄllning. DÄ blir omrÄdet mer attraktivt, vilket i sin tur skapar en större investeringsvilja och lÀgger grunden för en lÄngsiktigt positiv utveckling.
Roba Ghadban
chef för social hÄllbarhet Skanska Sverige
Johan Gerklev
hÄllbarhetschef Skanska Sverige