Transportsektorn bidrar till klimatförändringen. Den heta sommaren är bara ett ytterligare tecken på att klimatet inte väntar. Det krävs mycket arbete på många områden för att vända utvecklingen mot allt högre temperaturer.
För oss utgör en utbyggd och förbättrad järnväg ett viktigt redskap för att vända utvecklingen. En stor satsning genomförs på bättre underhåll, men det räcker inte. Antalet tågresenärer har fördubblats på tjugo år och kapaciteten behöver förstärkas kraftigt. Viktiga satsningar har gjorts med Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Och fler viktiga satsningar pågår i eller nära de tre storstäderna.
För oss i Östergötland är bristen på spår stor, framförallt mellan Linköping och Norrköping. Pendeltågstrafiken kan inte fortsätta utvecklas i takt med en ökad efterfrågan. Under de senaste åren har antalet resor ökat med cirka 46 procent till nästan fyra miljoner resor under 2017.
Södra stambanan som går igenom regionen är landets viktigaste järnväg. Fjärrtågen mellan Stockholm och Malmö har alldeles för låg punktlighet, cirka 65 procent. Många östgötar tvingas därför välja andra transportmedel för att komma i tid till viktiga möten.
Hoppingivande är att två sträckor på södra stambanan finns med i den nationella infrastrukturplanen – Ostlänken (Järna–Linköping) som beräknas vara färdigbyggd 2033 och Lund–Hässleholm 2035. När dessa tas i drift kan restiden mellan Malmö och Stockholm förkortas från dagens 4 timmar och 15 minuter med en timme.
Det är bra men vi vill se fullt utbyggda nya stambanor från Stockholm till Malmö respektive Göteborg. Kostnaden beräknas till drygt 200 miljarder. Det är mycket pengar men då förbättras kommunikationerna för åtta miljoner svenskar som bor i södra Sverige och Mellansverige. Summan är jämförbar med de investeringar i transportinfrastrukturen som gjorts och görs i Stockholmsregionen under trettio år. Får Kristersson igenom satsningen på Östra förbindelsen i Stockholm så blir det mer än 200 miljarder.
Nya stambanor bidrar till regionförstoring och större arbetsmarknadsregioner, vilket ökar den ekonomiska tillväxten. Det innebär också kraftiga förbättringar för pendeltågs- och godstrafiken som får större utrymme på de gamla banorna.
Stora investeringar görs i svensk transportinfrastruktur. Det nyss antagna Nationella infrastrukturplanen innehåller satsningar på över 700 miljoner. I Norge är summan över 1 000 miljarder. Kan man låna pengar till att bygga ny järnväg? Det tyckte finansminister Gripenstedt när de första stambanorna för järnväg byggdes i Sverige på 1850-talet. Efter att ha lämnat finansministerposten tycker också Anders Borg det. Och nu ansluter sig också nationalekonomen Assar Lindbeck till de som menar att staten kan låna pengar till investeringar i infrastruktur (DI 5 september).
Valresultatet ger en majoritet för utbyggnad av nya stambanor. Det är glädjande att det är de allianspartier som är för höghastighetståg som går framåt. Sverige behöver investera för framtiden, särskilt om det blir en lågkonjunktur under den kommande mandatperioden.
Johan Andersson (S)
riksdagsman
Mats Johansson (S)
regionstyrelsens ordförande