Det råder svår kris inom vår polis. Jag lider med landets poliser. Den omorganisation som sjösattes 1 januari 2015 var en misslyckad skrivbordsprodukt. Den gick inte att genomföra med det antal poliser som fanns i verksamheten och det saknades resurser. Trots detta lovade den nuvarande rikspolischefen att genomföra omorganisationen.
Den fick en dåligt start. Poliserna började tvivla på de nya instruktionerna. Nu har det snart gått tre år och det blir bara allt sämre.
En röd tråd i den nya organisationen var att polisen skulle komma närmare människorna och bli mer synlig. Samtidigt stängdes polisstationerna på landsbygden och personal flyttades in till de större städerna. Landsbygdens folk saknar sin polis och många känner sig otrygga. Kan polisen komma till oss då vi behöver dem, undrar folket på landet.
I stället skrev polisen ett trygghetsavtal med kommunerna. Det blev en pappersprodukt.
Väl fungerande kriminalavdelningar splittrades i de större städerna när personalen omplacerades.
Samtidigt ökar dödsskjutningarna i storstäderna. Dessa brott är väldigt resurskrävande och svårutredda. Följden blir att ett stort antal brottsanmälningar läggs på hög och det är beklagligt. Brottsoffer lider.
Chefsåklagarna i Linköping och Norrköping sade i våras i Corren att det saknades 30–35 utredare, kriminalpoliser, i Linköping och nästan lika många i Norrköping.
Trafikpolisen lyser med sin frånvaro på våra gator och torg. Tempot på vägarna har blivit högre och aggressivare. Trafikanter struntar i trafikreglerna. Nykterhetskontrollerna har minskat och följden har blivit fler rattfyllerister på vägarna.
Över 1 000 poliser i landet har slutat. En del har inte orkat med sitt jobb och i förtid pensionerat sig, men de flesta har sökt och fått civila jobb 2016 och 2017. De som slutat är välutbildade och duktiga poliser med tio till femton års yrkeserfarenhet. De är attraktiva på arbetsmarknaden och höjer sina löner rejält. Samtidigt slipper de möta människor med automatvapen, handgranater, stenar och knivar. Dessutom får de bättre arbetstider.
Jag hoppas att de poliser som värnar om vårt land fortsätter med oförminskad kraft att kämpa. Ni ska veta att ni behövs och alla är stort tacksamma för er närvaro och det arbete ni utför. Utan er skulle vårt land snart kapitulera. Jag förstår att ni blir trötta på våra politiker, som lovat fler poliser och högre löner. Alla vill satsa på polisen men inget händer. Så har det varit de sista tio åren. Polisfacket måste vakna upp och agera. Det är också hög tid att riksdagen och regeringen verkställer det de lovat en längre tid.
På grund av det allvarliga läget för svensk polis är min bestämda uppfattning följande: Rikspolischefen Dan Eliasson saknar kunskap och förmåga att leda Sveriges poliser ur denna svåra kris. Sveriges poliser och en del av folket saknar förtroende för honom. I detta läge vädjar jag till rikspolischefen att lämna in sin skräddarsydda uniform och avgå på egen begäran. Det skulle vara bra för Sverige.
Gilbert Carlson
pensionerad polis