Ett viktigt Japanavtal

Handelsavtalet mellan EU och Japan kommer att omfatta mer än 600 miljoner människor och nästan en tredjedel av världens ekonomiska aktivitet, mätt i BNP, skriver Aleksander Gabelic (S).

Aleksander Gabelic (S), Europaparlamentariker.

Aleksander Gabelic (S), Europaparlamentariker.

Foto: Johnny Gustavsson

Debatt2019-01-18 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen godkände Europaparlamentet EU:s nya handelsavtal med Japan. Handelsavtalet med Japan kallas ofta för det viktigaste bilaterala handelsavtal som ingåtts av EU. Det är inte helt missvisande. Avtalet kommer att omfatta mer än 600 miljoner människor och nästan en tredjedel av världens ekonomiska aktivitet, mätt i BNP.

Japan är också en strategiskt viktig partner för EU. Tillsammans har vi möjlighet att stå upp för en fri och rättvis handel, och verka för att den inte sker på bekostnad av sänkta standarder och dåliga villkor.

Dessutom är Japan ett av länderna som EU samarbetar med i WTO för att komma åt problemet med Kinas överproduktion av stål, det som ligger till grund för Trumps beryktade ståltullar.

På så sätt är landet också en viktig partner i en värld där det internationella samarbetet försvagas.

För oss i EU är handelspolitiken en nyckelfaktor för jobben. Hela 36 miljoner jobb i Europa beräknas bero på EU:s utrikeshandel.

Sverige är också ett litet exportberoende land. För svenska företag skapar Japanavtalet möjligheter bland annat när det gäller läkemedel, bilar och trä. Mer samarbete och utbyte globalt gör oss starkare, mer konkurrenskraftiga och mer innovativa.

Handel bidrar utan tvivel till att skapa välstånd, men den måste också vara samstämmig med en progressiv miljö- och klimatpolitik och gå hand i hand med schyssta arbetsvillkor.

Därför är det bra att Japanavtalet innehåller åtaganden om Parisavtalets genomförande och om att främja omställningen till låga växthusgasutsläpp och en klimattålig utveckling. Detta är något nytt och från och med nu ska alla EU:s nya handelsavtal knytas till Parisavtalet.

Vi välkomnar också att avtalet rymmer överenskommelser om att främja arbetstagarnas rättigheter, kopplat till ILO:s decent work agenda. På så sätt blir Japanavtalet en tydlig plattform för bättre arbetsvillkor och ratificering av ILO:s kärnkonventioner.

Det nya handelsavtalet ska inte kunna påverka staters rätt att reglera eller hindra dem från att gå före till exempel gällande miljö och klimat. Det är också viktigt att det inte tvingar regeringar att privatisera tjänster eller hindrar dem från att ta tillbaka dem till offentlig sektor. Japanavtalet innehåller inget särskilt skydd för investerare, vilket har varit den mest omdiskuterade delen av handelsavtal.

Vissa menar att det ökade samarbetet inom hållbarhetsområdet är krångligt att förhandla, och onödigt att debattera. Jag håller inte med. Samarbetet på hållbarhetsområdet behövs för att EU:s handelspolitik ska få brett stöd.

EU måste fortsätta stå upp för en internationell handel som är öppen, fri och rättvis. Eftersom handel skapar omställning är det också helt centralt att vi inte bortser från hur arbetstagarna påverkas och fackens viktiga roll. Alla måste känna att vi vinner på handeln.

Aleksander Gabelic (S)

Europaparlamentariker

Läs mer om