Folkhögskolan – en del av lösningen

Många går direkt ut i arbete eller studerar vidare på högskola/universitet efter studier på folkhögskola. Utbildningsformen är en del av lösningen på kompetensförsörjningen.

Debatt2022-10-12 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu har vi lämnat valrörelsen bakom oss och en ny mandatperiod har tagit sin början. Även om det kanske inte alltid framstår så, har stora delar av det politiska spektrat ofta liknande problembild och ibland gäller denna samsyn även vilka lösningar som är bäst och möjliga att genomföra. Sverige är i mångt och mycket ett bra land, vi rankas regelmässigt till och med som ett av världens bästa länder. Men vi har ett antal utmaningar. 
En av dessa är kompetensförsörjningen. Samtidigt som många befinner sig långt från arbetsmarknaden och ofta har en kort utbildningsbakgrund letar arbetsgivare med ljus och lykta efter utbildad arbetskraft. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning där färre ska försörja allt fler förstärker denna utmaning. 
En fullgjord gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att komma in och bli etablerad på arbetsmarknaden. De allra flesta är därför överens om att vi behöver höja utbildningsnivån i samhället.
Att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället är ett av statens syften med stödet till folkhögskolor. Vi har kunnat se, oavsett om regeringar varit ledda av moderater eller socialdemokrater, att folkhögskolorna använts som ett viktigt verktyg för att lösa samhällsproblem. 


Från kunskapslyftet under regeringen Perssons tid, via beslut om folkhögskolan som en egen utbildningsform och införande av SMF då Reinfeldt regerade till ett fortsatt kunskapslyft med en utbyggnad av folkhögskolan under regeringen Löfven. Och denna samsyn fortsätter; i valrörelsen nu var Moderaterna tydliga med att utbildningsplatserna inom vuxenutbildningen ska bli fler. 
Då vi har olika förutsättningar och behov – alla är inte stöpta i samma form – behövs ett varierat utbildningslandskap där den enskilde har möjlighet att välja den utbildningsform som passar henne eller honom bäst. Folkhögskolan är en omistlig del av det svenska utbildningsväsendet och vi är framgångsrika.
När det gäller problembilden kompetensförsörjning med utbildning som lösning och utbildningsformen folkhögskola som en del av denna lösning är det tydligt att hela det politiska spektrat stått bakom detta. Det är min övertygelse att den tillträdande regeringen vill fortsätta på den framgångsrikt inslagna vägen; att ge landets folkhögskolor goda förutsättningar att kunna bidra till kompetensförsörjningen. Ett första steg att visa det är att låta de utbildningsplatser som folkhögskolorna fick under pandemin får vara kvar.