Sol, glass och semester. Sommaren är den tid då Sverige pustar ut. Men mitt i strandliv och grillkvällar behöver vi också reflektera över en mer allvarlig fråga: Hur rustade är vi egentligen om det oväntade skulle hända? Och viktigast av allt – vem ska leverera när det verkligen gäller?
I skuggan av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ökande geopolitisk oro håller Sverige på att bygga upp en modern beredskapsorganisation. Det handlar om allt från livsmedel och läkemedel till reservdelar och logistik. I detta arbete spelar småföretagen en mycket större roll än många kanske inser – och det är hög tid att våra kommuner, regioner och myndigheter också förstår det.
Vi svenskar älskar våra småföretag. Vi köper glass på det lilla caféet vid sjön, lagar cykeln hos den lokala verkstaden och handlar jordgubbar från ståndet vid vägkanten. I vardagen är deras roll självklar. Men i offentlig upphandling och beredskapsplanering glöms de ofta bort. Det är ett misstag – både strategiskt och praktiskt.
I kris- och krigstid blir långa leverantörsled och internationella beroenden en akilleshäl. Ju fler led mellan behov och leverans, desto större är risken att något fallerar. Här har de små, lokala och regionala företagen en avgörande fördel: De finns på plats, känner sin kommun och kan leverera när de stora aktörerna fastnar i logistikproblem någonstans på kontinenten.
Offentlig upphandling motsvarar nästan 20 procent av Sveriges BNP. Det är ett enormt verktyg – och ett gyllene tillfälle för kommuner, regioner och myndigheter att redan nu rusta för framtiden. Genom att öppna upp upphandlingarna för mindre aktörer stärker vi både konkurrensen och vår gemensamma krisberedskap.
Det handlar inte om välgörenhet – det handlar om smart riskhantering. Fler anbud från småföretag ger inte bara bättre affärer och sundare konkurrens. Det gör också samhället mer motståndskraftigt. En kommun som redan har avtal med det lokala bageriet, byggfirman eller maskinuthyraren står betydligt starkare när krisen kommer.
Så när sommaren rullar in och upphandlande organisationer ser över sina kommande upphandlingar – glöm inte småföretagen. Dela upp kontrakten så fler kan lämna anbud. Formulera rimliga krav som också mindre aktörer har möjlighet att möta. Och tänk beredskap från början.
För när höstvindarna kommer och beredskapsplanerna ska dammas av, då vill vi alla veta att någon fortfarande står redo att leverera maten till skolköken, reservdelarna till vattenverket eller transporterna till äldreboendet.
Det kanske inte är en lika lockande tanke som en solig dag på bryggan – men det är betydligt viktigare för ett tryggt Sverige.