Jämställ bondens arbete med miljömålen

Utan att någon säger stopp kommer byråkratin för svenska jordbrukare att fortsätta växa. Den utvecklingen måste vända, menar debattören.

Jordbruket är en drivbänk för biologisk mångfald och står för lösningen, snarare än för problemen, som vissa politiker och myndigheter tycks tro, menar debattören.

Jordbruket är en drivbänk för biologisk mångfald och står för lösningen, snarare än för problemen, som vissa politiker och myndigheter tycks tro, menar debattören.

Foto: Bendiksby, Terje/TT

Debatt2020-12-09 05:19
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges självförsörjning av livsmedel minskar oroväckande mycket. Idag är den under femtio procent. Utan egen livsmedelsproduktion är Sverige mycket sårbart. Därför behövs en politik som står på livsmedelsproducenternas, våra bönders, sida. Vi accepterar inte att jordbruket betecknas som en miljöfarlig verksamhet och underställs en ständigt växande flora av hämmande byråkrati. 

Jordbruket är en drivbänk för biologisk mångfald och står för lösningen, snarare än för problemen, som vissa politiker och myndigheter tycks tro.

I Kristdemokraternas budgetmotion så går vi fram med en politik för de gröna näringarna, de som utanför städerna skapar alla de värden vårt land inte kan vara utan. Om politiken värderar de viktiga gröna näringarna som de förtjänar, ska det synas i en balans gentemot andra intressen. Så är det inte idag. 

Utan att någon säger stopp kommer byråkratin för svenska jordbrukare att fortsätta växa. Den utvecklingen måste vända!

En lantbrukare samlar och mellanlagrar de stenbumlingar som påträffas i åkern. Hanteringen är helt som den brukar vara, kampen mot stenen i jorden har förts i hundratals år. Att finna en slutlig plats för stenarna kanske tar sin tid. Men numera väntar, om stenarna råkar stanna ett år på en plats, krav på dispensansökan och avgift på minst 2 900 kronor för att återigen flytta stenarna. Det är häpnadsväckande och mycket oroande hur långt det faktiskt har gått.

I det aktuella fallet med stenhögen i Småland är det biotopskyddet som spökar. Med biotopskydd är förhoppningen att främja hotade arter och uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.

Men målsättningarna i miljökvalitetsmålen är satta på ett sätt som är omöjliga att nå. Idag klarar vi efter 21 års ansträngning att nå ett av sexton miljömål. Uppfyllelsen av miljömålen står helt oberoende och överordnade alla andra samhällsmål. Detta är fel, att producera livsmedel är minst lika viktigt som miljömålen. 

Relationen mellan politikens mål och de som brukar jorden är obalanserad. Jordbrukaren står chanslös inför den växande regelfloran. Om politiken börjar värdera de viktiga gröna näringarna som de förtjänar så måste det börja märkas. 

Till det behövs en ny regering.