Halten av koldioxid i atmosfären har nu nått 415 miljondelar. Inte på 3 miljoner år har nivån varit lika hög. Samtidigt hotas 1 miljon arter av utrotning. En viktig bov i dramat är människan och vårt jordbruk, där allt större ytor används för att odla mat. Nyligen, på Web summit i Lissabon, sa Christiana Figueres, före detta FN-klimatchef, att kött på sikt bör förbjudas på restauranger. Hon konstaterade att av den totala ytan på jorden som används till matproduktion förbrukas 80 procent på produktion av animalier.
Redan 2010 rapporterade FN:s mijöpanel att vi omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
Det är allvarligt att varken den nationella eller internationella klimatdebatten handlar om människans djurhållning. Träd skulle kunna växa på den mark som vi använder för djurhållning.
Ju mindre kött och mjök som vi producerar och konsumerar desto mer mark blir över för koldioxidbinande skog. Det stora klimatproblemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier förhindrar att denna mark används till att binda in koldioxid i form av växande träd och skog. Detta är nämligen ett av de billigaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären. Det menar Stefan Wirsenius som är docent på Chalmers.
Vår uppmaning till svenska politiker är att riva upp livsmedelsstrategin från 2017 som med politisk konsenus slog fast att Sveriges djurindustri ska öka produktionen fram till 2030. Vi behöver även en nationell vegonorm och utfasning av mejeriprodukter som exempelvis skolmjölken. Därtill måste vi omgående lyfta frågan om djurhållningen och köttkonsumtionen i internationella forum som EU och FN. Låtsas som att vår framtid hänger på det. För det gör den nämligen.
Jonas Paulsson
initiativtagare Köttfri måndag