I Göteborg pågår en facklig blockad mot en salladsbar. I Smålandsstenar har facken tagit till blockadvapnet mot ett industriföretag. Det är två uppmärksammade exempel på hur facken tar till övervåld för att tvinga fram kollektivavtal.
På båda arbetsplatserna är företagare och medarbetare överens om att de inte vill ha kollektivavtal, och det finns inga fackmedlemmar på dessa arbetsplatser.
Det har facket inte tagit någon hänsyn till, utan drivit på med sitt tyngsta artilleri. Det är tydligt att det inte spelar någon roll för facket vad företagaren eller medarbetarna anser.
Allt detta är helt enligt lagen. Den ger fackföreningar rätt att tvinga arbetsgivare att teckna avtal de inte kan påverka - och som medarbetarna inte vill ha. Att även företag som tecknat kollektivavtal för att få arbetsfred drabbas av fackens konfliktåtgärder är också helt lagligt.
Denna obegränsade rätt för facken att vidta stridsåtgärder är unik i världen. Den gör att de i praktiken kan bestämma utgången av förhandlingarna med arbetsgivaren. Blockaderna i Göteborg och Smålandsstenar är bara två exempel på hur facken i ökande utsträckning grovt missbrukar denna rätt.
Det ovanliga med de nu aktuella blockaderna är att företagen orkat fortsätta - trots fackens stridsåtgärder. Blockadvapnet är så oerhört effektivt att facken vanligen bara behöver hota om blockad för att få företagare att skriva under.
Kombinationen av obalanserade konfliktregler och stridslystna fack skadar inte bara tilltron till kollektivavtalen. Den har också andra negativa effekter.
Att Sverige lider av hög arbetslöshet vet de flesta. Färre är medvetna om det också råder brist på företagare. Fackens aggressiva utnyttjande av dagens skeva konfliktregler går ut över människors vilja att starta och driva företag. Det är lika olyckligt som oacceptabelt.
Det är därför som Svenskt Näringsliv nu uppmanar regeringen att ändra på lagen. En stridsåtgärd ska stå i rimlig proportion både till dess syfte och till de skador den leder till. Den sortens proportionalitetsregler finns i flertalet EU-länder och ses där som helt okontroversiella.
En sådan proportionalitetsregel skulle hjälpa till att återupprätta den klassiska svenska modellen där just frivilliga avtal mellan självständiga parter är en av hörnstenarna.
Svenskt Näringsliv är en av kollektivavtalens bärare i Sverige. Vi anser att kollektivavtal - precis som alla andra avtal - måste bygga på frivillighet. Det är helt oacceptabelt att en part har rätt tvinga en annan att skriva under ett avtal. På vilket annat område skulle vi godta att avtal kan tvingas fram med hot och konflikter?
Om systemet med kollektivavtal ska överleva måste avtalen vara så moderna och attraktiva att fria och självständiga parter av fri vilja skriver under dem.
Jan-Peter Duker