Två viktiga grundpelare i arbetet mot rasism

I dag, den 21 mars är det FN-dagen mot rasdiskriminering, skriver debattörerna.

Dagen instiftades av FN som en dag för att hedra offren i Sharpeville-massakern i Sydafrika, men även för att uppmärksamma den rasdiskriminering som än i dag påverkar miljontals människor varje dag och världen över, skriver debattörerna.

Dagen instiftades av FN som en dag för att hedra offren i Sharpeville-massakern i Sydafrika, men även för att uppmärksamma den rasdiskriminering som än i dag påverkar miljontals människor varje dag och världen över, skriver debattörerna.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2024-03-21 16:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att det blev just detta datum beror på den rasistiska händelse som inträffade den 21 mars 1960. På den dagen sköt polisen i den sydafrikanska staden Sharpville 69 människor och skadade 180, som fredligt demonstrerade mot apartheid. Dagen instiftades därför av FN som en dag för att hedra offren i Sharpeville-massakern i Sydafrika, men även för att uppmärksamma den rasdiskriminering som än i dag påverkar miljontals människor varje dag och världen över.

Vi på Byrån mot diskriminering ser FN-dagen mot rasdiskriminering som en påminnelse om att vi alla måste arbeta tillsammans för att motverka rasism och främja en värld fri från rasism och diskriminering.

I vårt dagliga arbete och som vi redogjort i tidigare debattartiklar ser vi tydliga exempel på hur rasism fortsätter påverka människors liv, drömmar och möjligheter. Från etnisk diskriminering på arbetsplatser till trakasserier i skolor och rasprofilering inom ordningsmakten, har rasism förödande konsekvenser för alltför många människors vardag och för hela samhället.

För att skapa verklig förändring kan vi inte nog betona vikten av att makthavare och beslutsfattare engagerar sig i frågan och säkerställer att vår lagstiftning och politik är inriktade på att främja jämlikhet och förhindrar rasism och diskriminering på alla samhällsnivåer. Här utgör utbildning och kunskap grundläggande verktyg. Det finns ett kunskapsglapp hos en del makthavare när det gäller exempelvis strukturell rasism. Utbildningsinsatser för politikerna om bland annat normkritik och lika rättigheter skulle kunna bidra till att på ett riktat sätt motverka de olika formerna av rasism. 

Det är även viktigt att lyfta att rasism förekommer i alla delar av samhället. Och ett av de mest framträdande områden är arbetslivet. Där kan rasismen ta sig många uttryck. Det kan innebära att personer från etniska minoritetsgrupper inte får samma rättigheter, möjligheter, makt och inflytande. Rasism på arbetsplatsen kan även leda till minoritetsstress, en särskild typ av stress som drabbar personer som tillhör minoritetsgrupper när de gång på gång möter medvetna eller omedvetna kränkningar. 

Det krävs därför att arbetsgivare följer lagen och prioriterar arbetet med att förebygga och motverka rasism och diskriminering. Arbetsgivare måste även se till att arbetsmiljön är inkluderande och att alla anställda behandlas rättvist och respektfullt oavsett deras bakgrund.

Här är några tips på vad arbetsgivare kan göra:

1. Uttala tydligt att det är nolltolerans för rasism och diskriminering på arbetsplatsen.

2. Implementera policyer och riktlinjer som förebygger rasism och främjar en inkluderande arbetsmiljö.

3. Utbilda er och alla anställda för att öka medvetenhet om och kunskaper för att bekämpa rasism och diskriminering.

4. Rekrytera fördomsfritt och främja mångfald genom att aktivt söka efter kandidater från olika bakgrunder och ge dem lika möjligheter till karriärutveckling

Slutligen ligger ansvaret även på var och en av oss att aktivt motverka rasism i våra vardagliga handlingar och attityder. Genom att vara medvetna om våra egna fördomar och sträva efter att utmana dem, stå upp mot rasism samt engagera oss i antirasistiska arbetet kan vi alla bidra till att skapa ett mer inkluderande samhälle, fritt från rasism och diskriminering.