Låg AI-mognad – en risk för kompetensflykt i Östergötland

För att undvika kompetensflykt måste AI ses som mer än ett teknikskifte – det är en fråga om ledarskap, arbetsmiljö och framtidens kompetensförsörjning, skriver Patrik Nilsson och Hanna Birath, Akavia, fackförbundet för akademiker.

I Östergötland – liksom i resten av landet – är AI-mognad redan en avgörande konkurrensfaktor. För att attrahera unga talanger och behålla kompetens krävs investeringar i teknik, kunskap och ett tydligt AI-ledarskap, skriver Patrik Nilsson och Hanna Birath, Akavia.

I Östergötland – liksom i resten av landet – är AI-mognad redan en avgörande konkurrensfaktor. För att attrahera unga talanger och behålla kompetens krävs investeringar i teknik, kunskap och ett tydligt AI-ledarskap, skriver Patrik Nilsson och Hanna Birath, Akavia.

Foto: Martina Holmberg / TT

Debatt2025-08-13 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Var sjunde yrkesverksam akademiker i Östergötland kan tänka sig att lämna sin arbetsgivare om AI-mognaden är låg. Bland unga är andelen ännu högre. Det visar en ny undersökning från Akavia med nära 4  000 svarande. Signalen till arbetsgivare i Östergötland är tydlig: för att attrahera och behålla kompetens måste AI prioriteras – strategiskt och operativt.

Över 60 procent av akademikerna anser att hög AI-mognad är viktigt. Bland kommunikatörer och personalvetare gäller det 70–80 procent. Även sju av tio chefer menar att deras arbetsgivare bör arbeta strategiskt med AI. Det är alltså inte bara en teknisk fråga – utan en strategisk utmaning som rör hela organisationen, från jurister och samhällsvetare till ekonomer och ledare.

Bland Akavias medlemmar under 30 år är det hela 35 procent som kan tänka sig att byta jobb om arbetsgivaren har låg AI-mognad. Det är tre gånger fler än bland de över 60. I Östergötland, där flera arbetsgivare redan upplever svårigheter med kompetensförsörjning, blir detta ett tydligt konkurrensproblem.

Inom HR uppger drygt var tredje att de skulle lämna sin arbetsgivare om AI-arbetet är svagt. Detta i en tid när exempelvis kommuner, regioner och andra offentliga arbetsgivare redan brottas med att behålla och rekrytera rätt kompetens.

Samtidigt finns ett stort engagemang bland akademiker i att utforska hur AI kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv. Många vill lära sig mer – inte bara om hur tekniken används i praktiken utan även om etik, juridik och säkerhet. Trots det får få medarbetare kompetensutveckling i AI via sin arbetsgivare.

För att undvika kompetensflykt måste AI ses som mer än ett teknikskifte – det är en fråga om ledarskap, arbetsmiljö och framtidens kompetensförsörjning. Akavia lyfter tre konkreta åtgärder:

* Integrera AI i kompetensutvecklingen. Alla yrkesroller behöver stöd, inte bara IT.

* Var transparent och involvera medarbetarna. Delaktighet stärker både utveckling och arbetsgivarvarumärke.

* Se AI som en arbetsmiljöfråga. Rätt använt minskar det stress och frigör tid – men kräver tydliga ramar.

I Östergötland – liksom i resten av landet – är AI-mognad redan en avgörande konkurrensfaktor. För att attrahera unga talanger och behålla kompetens krävs investeringar i teknik, kunskap och ett tydligt AI-ledarskap.