Vårt samhälle har en klocka där de flesta rör sig hemifrån på samma gång. Under rusningstrafiken blandas jobbpendlare med grundskole- och gymnasieelever. Bristen på flexibilitet kring när elever börjar skolan på morgonen håller tillbaka samhällets utveckling och tvingar fram onödiga kostnader för kollektivtrafiken.
Kollektivtrafiken har en morgontopp som dimensionerar hela systemet. Skulle vi kunna jämna ut resandet skulle vi spara enorma summor skattepengar. Det kan tyckas vara skäl nog men det finns ett starkare skäl.
Under puberteten ökar sömnbehovet till nio timmar per natt samtidigt som den biologiska klockan förskjuts med upp till tre timmar. Sömnen är en av förklaringarna till tonårstidens påfrestningar. Det är inte så konstigt. Sömn påverkar humöret, minnet och hälsan.
Effekten av mer sömn är mätbar redan vid en halvtimmes senarelagd skolstart. En skolstart vid 8:30 gör att 60 procent får åtta timmars sömn. Sover ungdomar åtta timmar så påverkar det både närvaro och betygen. För varje extra minut sjunker även risken för depression, missbruk och problem med hälsan.
Mot detta står att även lärarna skulle få sin dag förskjuten och att ungdomarna behöver rustas för ett arbetsliv där de börjar dagen tidigt. Behovet av sömn sjunker efter puberteten och en förskjutning av dagen för lärarna skulle vara hanterbar.
Den svenska skolan har under det senaste decenniet dragits med sjunkande resultat för pojkar. Det är just pojkar som drabbas hårdast av att sova för lite. En fördröjd skolstart påverkar skolresultaten positivt. Hela samhället kämpar samtidigt med att höja folkhälsan. Det här är den enskilt billigaste åtgärden med störst effekt.
En senarelagd skolstart för gymnasiet har bara fördelar. Det är dags för alla gymnasieskolor i Östergötland att ställa om för en senare skolstart. Det ger en bättre hälsa, ett tryggare samhälle och förbättrade skolresultat.
För centergruppen i Region Östergötland
Anders Monemar