På många håll i Linköpings kommun går förskolorna på knäna. Stora barngrupper, hög sjukfrånvaro och en växande frustration bland både pedagoger och föräldrar är vardag för många. Samtidigt ser vi en tydlig diskrepans mellan personalens insikter om vad som krävs och kommunens sätt att fördela resurser.
Vi har också ett skriande behov av fler utbildade förskolepedagoger för att säkerställa kvaliteten i våra förskolor. Den debatt som pågått i Corren och på sociala medier gynnar inte våra chanser till framtida rekryteringar där nyexaminerade förskollärare kanske hellre väljer grannkommuner, och studenter en annan utbildning.
Där har vi alla ett stort ansvar, inte minst politiken. För samtidigt som vi ska, och måste, lyfta de problem som finns, så kan vi heller inte måla en alltför svart bild av ett i grunden fantastiskt yrke. När förskolan fungerar som den ska är det ett privilegium att få arbeta där med våra allra minsta invånare!
Vi i Linköpingslistan menar därför att det är dags att tänka nytt och vi har därför flera konkreta förslag för att komma tillrätta med situationen i förskolan:
* Intraprenad: Ett sätt att ge personalen mer självbestämmande och mer kontroll över sin arbetssituation skulle kunna vara genom intraprenad – en modell där verksamheten, förskolan i det här fallet, själva får styra, leda och fördela sitt arbete.
Barngrupperna sväller, medan personalen kämpar för att räcka till. Pedagoger ser dagligen vad som behövs: fler kollegor, mindre grupper, eller kanske mer flexibla scheman. Många gånger fastnar resurserna i en centraliserad kommunal byråkrati, där generella lösningar ska passa alla – men som i praktiken kanske inte fungerar för någon.
Här kommer intraprenaden in som en möjlig lösning. Genom att ge förskolor större frihet att själva styra över budget, personal och pedagogiska prioriteringar kan vi överbrygga glappet mellan verklighet och beslut.
* Seniorer i skolan: Vi har tidigare motionerat om seniorer i skolan. Ett sätt att få in fler vuxna i förskolan är att använda sig av seniorer även här. Det finns nog många äldre som kan tänka sig att vara “extramormor/morfar” i förskolan och en trygg vuxen. Det finns kanske till och med pensionerade förskollärare som skulle kunna tänka sig att göra en insats?
* Mindre barngrupper: Vi i Linköpingslistan har också stöttat motionen om färre barn i barngrupperna som togs i kommunfullmäktige. Det är en prioritering som vi gjort i alla våra budgetförslag då vi menar att alla förebyggande åtgärder är en långsiktig investering snarare än en kostnad. Självklart påverkar antalet barn i grupperna både pedagoger och barn. Med färre barn i barngrupperna ökar kvaliteten och tryggheten i förskolan, färre barn har behov av extra anpassningar och framför allt orkar personalen med sin arbetssituation.
Vi måste vända den negativa utvecklingen i Linköpings förskolor. Visst finns det förskolor som är välmående, även i Linköping, men när så många vittnar om en arbetssituation som är fullständigt ohållbar så måste förvaltningen och politiken lyssna. Det räcker inte med att säga att man “inte delar bilden”, eller hävda att vi står oss väl mot jämförbara kommuner.
Vi är Sveriges femte största kommun. I Linköpingslistans vision står vi oss inte bara väl mot jämförbara kommuner – vi sticker ut med en förstklassig förskola för både pedagoger och barn. Vi är beredda att jobba för det, i vår budget och med våra politiska förslag.