Den främsta orsaken är tydlig: det har blivit för dyrt för många familjer att låta sina barn delta i föreningslivet. Visst, föreningarna gör sitt bästa med att tillhandahålla begagnad utrustning och liknande, men det räcker inte. Därför måste politiken på allvar träda in och ta ansvar för att vända trenden.
Det planerade "Fritidskortet" som betalning för fritidstjänster är bra, men det är begränsat till barn mellan 8 och 16 år. Linköpingslistan ser vikten av att barn deltar i föreningslivet betydligt tidigare än så och att vi ger dem goda förutsättningar att fortsätta även efter att de fyllt 16 år.
Fritidskortet är dessutom en statlig satsning och något som Linköpings kommun borde kunna matcha genom att själva bekosta fritidskortet för barn från sex år och för ungdomar mellan 16 och 18 år.
På sikt ser vi även att all ungdomsverksamhet på kommunala anläggningar bör kunna vara kostnadsfri. Det är kommunens uppgift att se till att det finns anläggningar för olika aktiviteter, och att dessa är tillgängliga för alla, oavsett ekonomisk bakgrund. Med våra förslag ser vi att det faktiskt skulle kunna bli verklighet.
Forskning från Generation Pep visar tydligt sambandet mellan socioekonomiska faktorer och barns fysiska aktivitet. Rapporterna visar att barn från familjer med lägre inkomst är mindre benägna att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Det är ofta familjer som bäst behöver det sammanhang som föreningslivet erbjuder.
Genom meningsfulla och engagerande fritidsaktiviteter ger föreningar ungdomar alternativ till att hamna i destruktiva miljöer. Att vara en del av en grupp och ha ett positivt socialt sammanhang är starka skyddsfaktorer mot kriminalitet. Det är ett sätt att bygga ett tryggare samhälle för alla.
I föreningar finns ofta vuxna ledare och engagerade medlemmar som kan fungera som positiva förebilder och mentorer för unga. Genom att delta i föreningsaktiviteter kan ungdomar utveckla sociala färdigheter, självkänsla och självförtroende. Det ger dem verktyg för att navigera i livet och bygga en stark framtid.
Föreningslivet spelar en viktig roll i samhället och erbjuder många fördelar för både individer och samhället som helhet. Ett starkt föreningsliv avlastar också en ansträngd skola som arena för kunskap och delaktighet. Det är en plats där människor med gemensamma intressen kan mötas, utvecklas och engagera sig tillsammans.
Våra förslag är inte en enorm kostnad i det stora hela, särskilt inte om vi ser det som en investering i framtiden snarare än en utgift. Vi föreslår att detta införs gradvis under en två- till treårsperiod. Det löser inte alla problem, men det är ett viktigt steg för att minska kostnaderna och öka tillgängligheten.
Vi måste därför säkerställa att det finns tillräckliga anläggningar, tillgängliga tider och ökat stöd till de föreningar som driver egna anläggningar. Det är grundläggande. Men med våra förslag kan vi gå längre än så. Vi kan skapa ett samhälle där alla unga har möjlighet att delta i föreningslivet, oavsett ekonomiska förutsättningar.
Vårt motto är tydligt: det är alltid bättre med förebyggande insatser än att betala dyrt för att lösa problem i efterhand. Om vi kan få fler ungdomar att delta i föreningslivet och stanna kvar längre, har vi vunnit mycket. Skola och föreningsliv spelar en avgörande roll i vår kommuns samhällsutveckling. Genom att investera i våra ungdomar i dag, bygger vi ett starkare och mer inkluderande Linköping i morgon. Det är en investering som kommer att betala sig många gånger om.