Från Miljöpartiets sida delar vi den oro som det ges uttryck för, eftersom vi ser fokusbiblioteken som ett viktigt verktyg för kommunens kompensatoriska uppdrag och för en jämlik skola.
Barn som läser ökar sitt ordförråd, blir mer kreativa och förbättrar sin förmåga att känna empati. En bra bok låter oss uppleva tider, platser, livsöden och spänning som vi annars inte hade kommit i kontakt med. Många barn får med sig det hemifrån, men för de som inte får det fyller skolbiblioteken det tomrummet och bibliotekarierna spelar en viktig roll i att stötta dessa elever att öka sin läsförmåga.
Linköpings satsning på skolornas bibliotek enligt modellen fokusbibliotek har varit en framgångssaga som bland annat lett till att 14 av kommunens skolor utnämnts till ”skolbibliotek i världsklass”. Ingen annan kommun har haft så många utnämningar som Linköping. Därför ställer vi oss mycket frågande till varför beslutet om att frångå det framgångsrika arbetssättet tagits.
Tidigare har en skolbibliotekschef ansvarat för verksamheten. I den nya organisationen plockas den tjänsten bort och ersätts av en samordningstjänst på 20 procent där också respektive skolas rektorer tar över ansvaret för biblioteket. Biblioteken kommer att drivas med 3-årsavtal vilket ytterligare riskerar att långsiktigheten försvinner. Hur kommer skolorna kunna säkerställa att det finns kompetens, likvärdighet och långsiktighet om hela beslutet baseras på ekonomi och vilja?
Miljöpartiet anser att ett så här viktigt beslut behöver fattas politiskt och inte delegeras till förvaltningen. Barn- och ungdomsnämnden behöver ta ett omtag om fokusbiblioteken och bestämma viljeinriktning, annars riskerar Linköping att bli en kommun utan långsiktig plan där skolbiblioteksverksamheten blir beroende av hur insatta och intresserade enskilda rektorer är av skolbibliotek, samt hur väl insatta de är i bibliotekslagen. Rektorer gör ett stort och viktigt arbete och det blir en extra börda på dem att kräva att de även ska vara väl insatta i biblioteksvärlden.
Vi uppmanar därför Alliansen att ta ledartröjan och lyfta in fokusbiblioteken på dagordningen för ett politiskt beslut. Som fokusbibliotekarierna själva så klokt formulerade det: Varför laga något som inte är trasigt? Vi instämmer helt och vill dessutom lägga till ”Framförallt när lagningen riskerar att trasa sönder en väl fungerande och otroligt viktig verksamhet”.