Svensk skola är i dag är formad av ett marknadstänkande som saknar motstycke. Kundorienteringen har negativa sidoeffekter. Lärarna ser med växande oro på utvecklingen.
Under 1990-talet skedde flera reformer som förändrade det svenska skolsystemet; skolan kommunaliserades och en friskolereform genomfördes. Resultatstyrningen ökade samtidigt som skolans styrdokument gick från att garantera resursmässiga ramar till att i ökad utsträckning vara en rättighetskatalog för vårdnadshavare och elever.
I spåren av detta har marknadsmekanismer alltmer styrt skolväsendet. Flera statliga utredningar om hur skolan ska reformeras har presenterats, men det är tveksamt om förslagen räcker för att återupprätta ett likvärdigt och professionellt skolväsende.
I skollagen är det tydligt angett att alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Då blir det motsägelsefullt att överföra pengar till vinst, eftersom alla elever har rätt till en förstklassig utbildning.
Lärarna säger tydligt nej till dagens system. Undersökningen ”Marknadsskolan: en förlust för samhället” visar att närmare nio av tio lärare i grund- och gymnasieskolan är emot att skolor ska kunna ta ut vinst utan att återinvestera den i verksamheten. Bland de lärare som arbetar i vinstdrivande friskolor, så anser totalt sju av tio att skolägare inte ska kunna ta ut vinst, utan menar att den ska återinvesteras i verksamheten.
Skolvalets utformning med dagens skolpengensmodell, har skapat en djupt segregerad skola. Över sju av tio lärare menar att dagens skolval inte skapar förutsättningar för en likvärdig utbildning. Tre av tio lärare uppger att resurser för stöd inte fördelas efter behov. Det drabbar just elever i behov av särskilt stöd – och deras möjligheter att lyckas i skolan.
Sveriges Lärare värnar fristående skolor som inte strävar efter vinst. Därför anser vi att staten bör förbättra de ekonomiska villkoren för idéburna eller småskaliga icke-vinstutdelande skolor.
Det krävs genomgripande reformer:
1. Fasa ut marknads- och vinstskolan:
2. Byt finansieringsmodell. Skolpengen måste ersättas av en modell som utgår från skolans verkliga kostnader.
3. Reformera skolvalet. Inför en gemensam skolvalsperiod och slopa kötid som urvalskriterium.
4. Huvudmännen måste ta sitt ansvar och minska kundorienteringen i skolorna.
Nu har Sveriges politiker en möjlighet att visa att de lyssnar på svenska folket – och på landets lärarkår!