Matkravet – en bromskloss för småföretagare

Vill någon driva en cocktailbar, vinbar eller ölpub utan kök så ska onödig byråkrati inte stå i vägen, skriver debattörerna. 

Företagare ska få nischa sina verksamheter efter konsumenternas önskemål, skriver debattörerna.

Företagare ska få nischa sina verksamheter efter konsumenternas önskemål, skriver debattörerna.

Foto: Ella Andersson

Debatt2025-07-03 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi liberaler anser att driva en bar eller en nattklubb inte ska kräva att man samtidigt behöver driva en fullskalig restaurang. Regeringen går nu fram med att snabbutreda ett slopande av det förlegade matkravet för serveringstillstånd. Matkravet har blivit en bromskloss för småföretagare och nu är det dags att modernisera alkohollagen och ta bort denna kvarleva från en svunnen tid av motböcker och danstillstånd.

Den nuvarande lagen kräver att den som vill servera alkohol måste erbjuda det som kallas för ett varierat utbud av lagad mat, tillredd i ett eget kök på plats. I praktiken innebär det att allt från små vinbarer till nattklubbar tvingas investera i kök, kockar och menyer även om gästerna sällan efterfrågar mat på dessa ställen. Det är uppenbart att lagstiftningen legat som en våt filt över möjligheten att utveckla nya och fräscha krogkoncept och leder till onödigt krångel, matsvinn och kostnader. Detta slår hårt mot aktörer i hela landet.

Konsekvenserna är tydliga. Ta Cinco i Skellefteå som exempel. En populär nattklubb som trots fulla hus tvingas stänga därför att kommunen kräver att de bygger ett extra restaurangkök, hotellets befintliga kök i samma byggnad anses nämligen inte räcka. Resultatet? En välbesökt verksamhet slår igen, anställda förlorar jobbet och staden mister en levande mötesplats, enbart på grund av byråkrati. I EU är det dessutom endast Sverige och Rumänien som fortfarande håller fast vid sådana här matserveringsregler. Hade Cinco legat i Finland eller Danmark hade detta problem inte uppstått. Nu ska vi se till att liknande historier aldrig kommer uppstå i framtiden.

Att slopa matkravet handlar om valfrihet och företagsamhet. Företagare ska få nischa sina verksamheter efter konsumenternas önskemål. Vill någon driva en cocktailbar, vinbar eller ölpub utan kök så ska onödig byråkrati inte stå i vägen. Detsamma gäller kulturarrangörer som vill servera ett glas vin i pausen eller en gårdsbutik på landet som vill erbjuda lokal öl vid event. I dag kvävs sådana initiativ av stelbenta regler. Konsumenterna vinner också på ökad valfrihet. Fortfarande kommer många krogar självklart att servera mat men det ska vara utifrån rimliga villkor och att det finns en efterfrågan från konsument, inte för att staten tvingar dem.

Vi liberaler tar samtidigt frågan om folkhälsan på allvar men just detta krav har ingen evidens för att det skyddar konsumenten. Tanken med matkravet var en gång att dämpa fylleriet genom att folk äter i samband med alkoholintag men ingen lag tvingar gästen att äta mat när man köper alkohol. Regeln har alltså mest blivit ett onödigt byråkratiskt hinder för krögaren. Samtidigt är det viktigt att påminnas om att alla rimliga krav på ansvar kommer finnas kvar. Personlig lämplighet för tillståndshavare, utbildning i alkohollagen, ålderskontroller, ansvarsfull servering, ingen överservering eller störande ordning. Dessa regler är viktiga och ska upprätthållas under tillsyn av polis och kommun. Att tvinga en nattklubb att steka köttbullar klockan 01:00 på natten bidrar dock inte till detta.

I grunden är detta en ideologisk fråga om frihet, ansvar och mindre onödig byråkrati. Vi vill se ett Sverige där entreprenörskap och nya idéer uppmuntras och där vuxna människor har friheten att njuta av sociala sammanhang utan pekpinnar. Ambitionen nu är att ersätta ett stelbent regelverk med ett som är mer tydligt och ändamålsenligt. Det skulle betyda ett lyft för småföretagandet, fler jobb och ett roligare uteliv i hela Sverige.