Medierna har ett stort ansvar för demokratin

Att i till exempel sociala medier publicera uttalanden som Àr krÀnkande gentemot de som vill pröva lagligheten i kommunens beslut Àr upprörande, anser debattören Harriet Svensson.

Grundlagarna skyddar vÄr demokrati, framhÄller debattören.

Grundlagarna skyddar vÄr demokrati, framhÄller debattören.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2020-01-21 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Ordet demokrati kommer frÄn grekiskan och betyder ungefÀr folkstyre eller folkmakt. I en demokrati ska man fÄ tÀnka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina Äsikter öppet i tal eller skrift. I en demokrati har man rÀtt till fri Äsiktsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet. Alla Àr lika inför lagen och det hÄlls fria val. I Sverige har vi Àven religionsfrihet.

I en demokrati ingĂ„r Ă€ven rĂ€ttigheten att överklaga beslut fattade av kommunala eller statliga myndigheter. Överklagandet skickas till olika domstolar beroende pĂ„ vilken typ av Ă€rende som överklagas. Det innebĂ€r att i en demokrati har den som anser att ett beslut Ă€r felaktigt och strider mot gĂ€llande lag rĂ€tt att kostnadsfritt fĂ„ sin sak prövad i domstol.

Tryckfrihet och yttrandefrihet Àr viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhÀlle och Àr ocksÄ tvÄ av Sveriges fyra grundlagar. Grundlagarna skyddar vÄr demokrati. De fyra grundlagarna i Sverige Àr Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Tryckfrihetsförordningen handlar om vad man fÄr skriva i tidningar och i böcker. I Sverige fÄr man skriva vad man vill sÄ lÀnge det inte Àr en brottslig text.

Yttrandefrihetsgrundlagen handlar om vad man fÄr sÀga i radio, tv, film och pÄ internet. I Sverige fÄr man sÀga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis fÄr man inte sÀga saker som Àr krÀnkande för andra. Det kan handla om vad man sÀger om en individ eller en grupp.

Medias uppgift i en demokrati Ă€r av stor betydelse och har starkt stöd i Tryckfrihetsförordningen. Den viktigaste uppgiften media har Ă€r att granska makten. Att granska Ă€r inte detsamma som att enbart Ă„terge vad makthavarna sĂ€ger. Att granska Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta, efterforska och noggrant undersöka om makthavarnas uttalanden Ă€r korrekta eller om det finns laglig grund för deras beslut. 

TyvĂ€rr konstateras det alltför ofta att media avstĂ„r frĂ„n granskande journalistik vilket framför allt gĂ€ller mindre lokalpress. Avsaknad av granskande journalistik kan medföra att felaktiga uppgifter publiceras och följden blir dĂ„ vilseledande och missvisande information. Media har ett stort ansvar att axla och fĂ„r inte slarva med sin granskning. 

Medias makt Àr stor och att godtroget publicera makthavarnas uttalanden och beslut utan granskning kan indirekt resultera i hjÀlp till korruption och att felaktiga beslut vinner laga kraft.

I Motala pĂ„gĂ„r just nu en stor etableringsprocess (Lalandia) vilket har föranlett en rad frĂ„gor om allt verkligen gĂ„tt rĂ€tt och lagligt till. Ett stort antal mĂ€nniskor har dĂ€rför valt att nyttja sin demokratiska rĂ€ttighet att fĂ„ dessa frĂ„gor och misstankar prövade i domstol. 

Att, i till exempel sociala medier pÄ internet, lÄta publicera uttalanden som Àr krÀnkande gentemot de som vill pröva lagligheten i kommunens beslut Àr upprörande. Att publicera uttalanden som att de som överklagar borde fÄ betala rÀttegÄngskostnaderna sjÀlva eller att det borde vara förbjudet att överklaga vid upprepade tillfÀllen tyder pÄ en skrÀmmande instÀllning.

Motsatsen till demokrati Ă€r diktatur. Det finns mĂ„nga hemska exempel pĂ„ icke demokratiska styrelseskick (diktaturer) som förtrycker och terroriserar mĂ€nniskor. I diktaturer kan mĂ€nniskor sĂ€ttas i fĂ€ngelse för sina Ă„sikters skull. 

Jag Àr tacksam att jag haft turen att födas i ett demokratiskt land och vill framföra en stor eloge till alla som avsÀtter tid, pengar och kraft till att lÄta pröva tvivelaktiga kommunala beslut i domstol.

Harriet Svensson