Efter Miljöpartiets kongress är det tydligt att konflikten i höstens val handlar om jobben och står mellan Alliansen, som inser att det är arbete som bygger välstånd, och splittrade oppositionspartier som lägger olika förslag som hotar jobben.
Från Miljöpartiet kommer nu en lång kravlista med förslag som går ut på att vi ska jobba mindre. 35 timmars arbetsvecka (som kan ge kostnader i 150-miljardersklassen) och friår (”var ledig ett år och få betalt”) är ett par exempel. Industrin ska också klämmas åt. Två kärnkraftsreaktorer ska stängas nästa mandatperiod och det ska bli chockhöjda skatter, inte minst på de lastbilstransporter som är en förutsättning för att det ska gå att driva företag i hela vårt avlånga land.
Tidigare språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson försökte göra MP mer regeringsdugligt, genom att städa undan partiets mest extrema åsikter. Nu ligger deras arbete i spillror och det är tydligt för alla att MP är ett vänsterradikalt parti som vill skapa ett helt annat samhälle – tydligast markerat genom att MP vill ”utveckla ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”.
Ett stopp för ekonomisk tillväxt innebär stopp för nya resurser i samhället. Sveriges bruttonationalprodukt var förra året 3 641 miljarder kronor. År 2014 väntas den ekonomiska tillväxten bli cirka 2,5 procent (fjärde högsta i EU). Det innebär att det svenska välståndet i år växer med 91 miljarder kronor. Den svenska befolkningen blir allt äldre och behoven av sjukvård och äldreomsorg ökar. Vi behöver en god ekonomisk utveckling för att kunna tillgodose dessa behov, utan att samtidigt behöva skära ner någon annanstans. Ökad tillväxt innebär ökat välstånd.
MP ger också en felaktig bild av vad ekonomisk tillväxt är. Ekonomijournalisten Gunnar Örn skriver: ”Ekonomisk tillväxt handlar i första hand om att förädla jordens resurser, inte om att förbruka dem. Att påstå att det finns gränser för den ekonomiska tillväxten är ungefär lika klipskt som att påstå att det finns gränser för människans fantasi och uppfinningsrikedom”. De sektorer som kräver mest mänsklig tankemöda bidrar mest till BNP. Läkemedelsindustrins råvaror kostar ofta lite, men används de till att skapa läkemedel mot cancer blir förädlingsvärdet (bidraget till BNP) enormt.
Den stora frågan är vad Socialdemokraterna säger om allt detta. Vad säger S om friår, 35-timmarsvecka, kärnkraftsavveckling och tillväxtfientlighet? Hur ska S kunna regera med MP?
Mot denna rödgröna röra står en samlad Allians som vet att välstånd byggs genom allas våra arbetsinsatser. Vi vill att det ska vara lönsamt att arbeta, anställa, driva företag, investera, skapa och utveckla – inte mer lönsamt att inte jobba. MP:s vänsterradikala politik skulle vara förödande. Och visst är väl en röst på Löfven också en röst på Fridolin – eller vad är beskedet från S?