Nato-medlemskapet krÀver upprustning av vÀgar

Problemet Àr att Sverige under lÄng tid och mÄnga regeringar satsat mindre Àn jÀmförbara lÀnder pÄ investeringar och underhÄll av vÀg och jÀrnvÀg. Det har skapat en skuld som behöver ÄtgÀrdas, skriver debattören.

NÀr Sverige nu Àr medlem i Nato Àr det hög tid för regeringen att rusta Sveriges infrastruktur, skriver debattören.

NÀr Sverige nu Àr medlem i Nato Àr det hög tid för regeringen att rusta Sveriges infrastruktur, skriver debattören.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2024-03-14 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Sverige Àr nu med i Nato. Medlemskapet pÄverkar Sverige pÄ mÄnga plan. Det handlar inte bara om behovet av att rusta upp det militÀra försvaret. Det stÀller ocksÄ nya krav pÄ sjukhus, anlÀggningar och inte minst transportvÀgar. För dagens svenska vÀgar och jÀrnvÀgar hÄller inte mÄttet. Nu krÀvs nya satsningar för att rusta Sverige.

Det svenska försvaret genomgÄr just nu en rejÀl upprustning. Organisationen förstÀrks, antalet vÀrnpliktiga utökas, regementen ÄterinrÀttas och material köps in. Att mer pengar lÀggs upp militÀra utgifter Àr ocksÄ ett krav för Nato-medlemskapet. Det försÀmrade omvÀrldslÀget gör att det finns en bred politisk enighet om att genomföra ytterligare förstÀrkningar av försvaret.

Men medlemskapet i försvarsalliansen Nato stĂ€ller inte bara krav pĂ„ militĂ€r upprusning. Det innebĂ€r ocksĂ„ att vĂ„r vĂ€rdlandsförmĂ„ga mĂ„ste höjas. Konkret betyder det att till exempel vĂ€gar och broar ska kunna tĂ„la transporter av viss tyngd. HĂ€r har exempelvis strĂ€ckan Norrköping–Malmö pekats ut av Försvarshögskolan som strategiskt betydelsefull. Problemet Ă€r att Sverige under lĂ„ng tid och mĂ„nga regeringar satsat mindre Ă€n jĂ€mförbara lĂ€nder pĂ„ investeringar och underhĂ„ll av vĂ€g och jĂ€rnvĂ€g. Det har skapat en skuld som behöver Ă„tgĂ€rdas. 

I höst vĂ€ntas regeringen föreslĂ„ ny anslagsram för infrastrukturen fram till 2037. Enligt Trafikverket behövs ytterligare 150 miljarder för att leva upp till redan beslutade byggen av vĂ€g och jĂ€rnvĂ€g. Till det ska lĂ€ggas de vĂ€xande underhĂ„llsbehoven. FrĂ„n Byggföretagen har vi lĂ€nge varit tydliga med behovet av ökade satsningar pĂ„ vĂ„r gemensamma infrastruktur. VĂ„r stĂ„ndpunkt Ă€r klar: infrastruktur mĂ„ste under en period vĂ€xa i högre takt Ă€n BNP. 

Nu Ă€r ocksĂ„ hög tid för regeringen att se över beredskapsplanerna. I Ukraina ser vi hur broar, sjukhus, kraftanlĂ€ggningar och annat som Ă€r nödvĂ€ndigt för samhĂ€llsviktig verksamhet hela tiden blir mĂ„l för attacker. Ska Sverige kunna upprĂ€tthĂ„lla sĂ„dan verksamhet mĂ„ste vi ha beredskap att snabbt kunna Ă„terstĂ€lla skadade byggnader och infrastruktur. I kris eller krig ska byggföretag snabbt kunna stĂ€lla om till undantagslagstiftning. Det som inte fungerar i fredstid kommer att vara en kraftig sĂ€kerhetsrisk i krig. 

NÀr Sverige nu Àr medlem i Nato Àr det hög tid för regeringen att rusta Sveriges infrastruktur. Byggföretagens medlemsföretag stÄr redo att rusta broar, banvallar, bunkrar, vÀgar, avloppssystem och allt annat som behövs för vÄrt gemensamma försvar. Det Àr bra i sÄvÀl dÄliga som goda tider.