Linköpings kommun har många visioner för "det gamla stationsområdet". Att bryta upp rälsen bland annat. Det väcker frågan för oss som bor utefter Stånga- och Tjustbanorna. Hur ser anslutningen ut till Ostlänken. Det kan verkligen inte vara bara en fråga för Linköpings kommun var stationen ska ligga och spåren ska ligga.
Förslaget för med sig konsekvenser för fler kommuner än Linköping – alla kommuner efter Tjust- och Stångådalsbanorna. Det är viktigt att spårdragningen genom Linköping är som den är för att inte förlänga restiden för resenärer från orterna utefter banorna. I förslaget finns tankar att bygga slutstationer i Tannefors eller Hackefors och fortsätta med buss till centrala Linköping. Det är ett sätt att döda länsjärnvägarna. Det är ett huvudlöst och förödande förslag, inte minst för rullstolsburna och personer med barnvagnar som ska in till resecentrum eller vidare med tåg. Själva idén med järnväg är ju att binda ihop kommuner och orter med varandra på ett smidigt sätt. Tåg borde vara ett prioriterat färdsätt framför bil och buss, där det är möjligt. Satsa på järnvägen, inte minst länsjärnvägarna!
Bilars och bussars däck släpper ifrån sig mycket mikroplaster – giftiga ämnen som rinner ut i Stångån. 8 000 ton rinner ut i Östersjön varje år. Mikroplasterna finns överallt och har till och med letat sig in i våra hjärnor. De finns i gravidas foster. De förstör fotosyntesen, med risk för att livsmedelsförsörjningen påverkas. Fler resor med järnväg leder till färre mikroplaster i naturen och i våra kroppar. I en ny studie sägs att avgaser är inte längre är den största utsläppsboven utan det är slitagepartiklar som nu är den största källan till föroreningar.
Har Linköping och Trafikverket haft något samrådsförfarande om järnvägsstationen placering med alla berörda kommuner, Åtvidaberg, Kinda, Västervik, Vimmerby, Hultsfred, Högsby, Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar? Beslutet är verkligen inte enbart en fråga för Linköping. Eftersom Trafikverket också är drivande i ärendet och inte har en politisk styrelse så bör förslaget gå upp på riksdagsnivå. Här är ännu ett exempel som så tydligt visar att storstadens intressen slår mot landsbygdens.