I dag lever 41 000 människor i Sverige med hepatit C och bara i Östergötlands landsting har 1 938 personer diagnosticerats med hepatit C-infektion de senaste 17 åren. Sjukdomen är ofta är symptomfri först, men ger över tid upphov till allvarliga följdsjukdomar så som skrumplever och primär levercellscancer. Tidigare var behandling av hepatit C förknippat med tunga biverkningar och många blev inte ens friska. Nu finns nya läkemedel som inte bara är mer skonsamma för oss patienter utan som botar mellan 95 och 100 procent av alla som behandlas.
Med det som grund rekommenderar nu Läkemedelsverket att kronisk infektion av hepatit C i första hand ska behandlas med den nya generationens antivirala läkemedel. Men tyvärr finns det ingen anledning att jubla då alltför få drabbade får tillgång till behandlingen. Dessutom skiljer det sig kraftigt åt mellan landstingen. Så kan det inte fortsätta. En ny rapport publicerad i Journal of viral Hepatitis visar att en mer effektiv behandling av hepatit C och en ökad diagnosticering skulle ge positiva effekter. En tre- till femfaldig ökning av antalet behandlingar i Sverige skulle innebära att HCV-epidemin skulle minska drastiskt och till och med helt kunna utrotas de kommande två decennierna.
Sedan januari i år finns en ny typ av läkemedel på marknaden som är något av en revolution jämfört med tidigare behandlingar. På 12-24 veckor är patienter i cirka 90 procent av fallen botade. Detta utan de svåra biverkningarna som den tidigare och längre behandlingen gav. Men alla kan inte bli botade i dag eftersom situationen för patienter med hepatit C skiljer sig åt emellan landstingen. I ett landsting har patienten möjlighet att få behandling, i ett annat inte. Dessvärre är denna ojämlikhet mellan landstingen inget nytt – men det är ovärdigt den svenska sjukvården. Utöver stort humanitärt lidande är det kontraproduktivt även ur samhällsekonomiskt perspektiv. Med den utveckling vi har i dag, med en allt äldre befolkning, kommer de som har sjukdomen i högre grad utveckla de svåra följdsjukdomarna på grund av ålder och antalet år de har haft sjukdomen. Det innebär prövningar för den svenska sjukvården då den negativa utvecklingen kulminerar under samma tidsperiod som den demografiska utmaningen når sin topp kring år 2020.
Det är lätt att stirra sig blind på höga kostnader i dag och därmed inte se nyttan av behandling på sikt. Men det är just det som krävs för att åstadkomma en förbättring när det gäller hepatit C. Läkemedlen finns på plats, läkarna vill behandla och våra medlemmar vill bli friska. Vi hoppas därför att Läkemedelsverkets nya rekommendationer tas på allvar och att de sätts i handling. Det är dags att möta våra medlemmars vårdbehov och inte skjuta upp konsekvenserna av sjukdomsbördan till en mer kostsam framtid.