Kan debatten om Ostlänken äntligen komma igång? Det är viktigt ur såväl nationellt som regionalt perspektiv. Det är nämligen så att detta stora och kostsamma projekt aldrig varit föremål för en ordentlig utredning eller diskussion.
Jag var med från start, som en av fem leda- möter i en "ledningsgrupp för infrastruktur" inom det då nystartade Östsam. Gruppens uppgift var att lotsa olika tjänstemanna projekt genom den politiska processen. Ostlänken var det viktigaste.
Redan från början betonades att diskussion och kritiska frågor måste undvikas. Den som hade invändningar eller bara vanliga frågor skulle, hette det, stjälpa projektet. Statsbidrag var möjliga att få loss endast om det fanns en total regional enighet. All diskussion upphörde därför innan den hunnit komma igång.
Själv framhöll jag åtskilliga gånger att regionens behov och efterfrågan måste analyseras innan man låste sig för just denna infrastruktursatsning. Sådana resonemang avfärdades med att en studie av projektet pågick. När den presenterats ansågs projektet färdig- utrett. Men denna studie undersöker inte alls behov och samhällskonsekvenser. Studien handlade endast om vilka olika bansträckningar som kan bli aktuella.
Få av regionens politiker torde ha studerat denna utredning, ingen har påtalat bristen på beslutsunderlag. Ändå finns det en närmast osund enighet om Ostlänkens välsignelser. Ingen vågar ställa frågor, ingen vågar ens antyda att det kanske finns mer ange- lägna infrastruktur- satsningar för länet.
Ostlänken har under resans gång ändrat karaktär. Ursprungligen handlade det om ett så kallat höghastighetståg, första etappen i den Europakorridor som av Östsamtjänstemännen framställdes som i princip redan beslutad. Turtätheten angavs till helt orealistiska en avgång i kvarten.
Alternativet att rusta upp den befintliga södra stambanan betecknades som förlegat, men blev dock den linjen som statsmakterna stannade för. Ostlänken skulle dock utredas vidare men har diskret bytt beteckning. Numera kallas den inte höghastighetsjärnväg utan snabbjärnväg, vilket kanske innebär en något förbättrad X2000-variant.
Det är viktigt att komma ihåg att Ostlänken är en bansträcka, inte ett trafikkoncept. En ny bansträcka innebär inte per automatik att SJ eller någon annan operatör kommer att göra några extraordinära satsningar - typ kontinentala höghastighetståg - på sträckan. För vår region kan vinsten diskuteras eftersom vi redan har en snabbtågsförbindelse via Katrineholm. Banverkets utredare Thomas Köhler har sagt att Katrineholmsförbindelsen kan uppgraderas ytterligare men att det alternativet inte utreds.
Det är hög tid för en ordentlig diskussion om den samlade infrastrukturen ur ett regionalt och nationellt perspektiv.
Carin Stenström