Israels Högsta domstol har fastslagit att medborgare mycket väl kan portas från att bo i vissa samhällen i Israel. Enligt den så kallade ”Admission Committees Law” kan invånarna i ”små samhällen” rösta bort individer och familjer som bedöms ”olämpliga för det sociala livet i gemenskapen”–- av kulturella, etniska eller andra skäl. Godtycket är mycket stort. Lagen, som omfattar omkring 434 samhällen eller runt 43 procent av de bebyggda områdena, används i praktiken för att filtrera bort Israels icke-judiska medborgare.
I dagsläget kontrolleras endast omkring 2,5 procent av Israels yta av någon palestinsk planeringsmyndighet. Mycket av jorden administreras av den Judiska Nationalfonden – som inte upplåter mark till icke-judar. Eftersom de palestinska, icke-judiska, medborgarna i dag utgör minst 20 procent av befolkningen i Israel, ökar trångboddheten allt mer och palestinierna – som officiellt har samma ställning som alla andra israeliska medborgare – hänvisas till allt mer tättbefolkade områden med sämre bostäder, skolor, kommunikationer och infrastruktur än de judiska medborgarna.
I dag finns över 50 lagar i Israel som aktivt diskriminerar icke-judar. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch ägnar sig Israel åt att ”sanktionera diskriminering”, och den ansvariga för Mellanöstern, Sarah Leah Whitson, konstaterar att Israels Högsta domstol nu ”missat en chans att avskaffa en lag vars anhängare söker tillåta judiska gemenskaper att hindra palestinska israeler från att bo bland dem”.
Sistlidna helg deltog Sveriges demokratiminister Birgitta Ohlsson i en så kallad kippavandring i Göteborg mot diskriminering av judar. Det hade kanske varit klädsamt om demokratiministern också, vid åtminstone något enda tillfälle under sin tid som minister, hade markerat mot judars diskriminering av icke-judar i Israel, mot de återkommande övergreppen av den judiska regimen mot Gaza – och mot vissa svenska gruppers stöd för denna politik.