Många tror att vi blir gladare ju mer pengar vi har i plånboken och ju mer vi köper. Men forskningen visar att så inte är fallet. Detta är tänkvärt. Kunde vi använt de 52 miljarder kronor vi förväntas spendera i julhandeln på ett bättre sätt?
Från att ha varit ett medel att öka människors lycka och välfärd har ökad ekonomisk tillväxt blivit ett mål i sig, överordnat alla andra hänsyn. Detta är dubbelfel. Inte bara sambandet mellan tillväxt, jobb och välfärd har brutits utan även sambandet mellan ökad individuell rikedom och ökad lycka.
I västvärlden ökade människors lycka fram till 1960-talet. Från mitten av 70- talet fortsätter BNP per capita att stiga medan lyckan planar ut och rentav faller något. Detta framgår bland annat i den brittiska regeringens rapport Life Satisfaction: the state of know- ledge and implications for government.
En förklaring till att redan rika samhällen inte blir lyckligare av ytterligare ekonomisk tillväxt är att vi snabbt vänjer oss vid den materiella nivå vi lever på. En annan att vi jämför oss med andra. Ändå fortsätter gamla grå makteliter att klamra sig fast vid tillväxtfetischen - som om denna på närmast magiskt vis skulle kunna lyckliggöra människor.
Vad behöver vi bäst? Fler prylar eller fler lärare? Fler charterresor eller god miljö? Forskningen visar att för de flesta i ett rikt land är trygg välfärd viktigare än ytterligare pengar att konsumera privat. Så tänker också linköpingsborna.
I en Sifo-undersökning innan valet svarade 49 procent att de kan tänka sig höjd kommunalskatt för att få bättre service. 52 miljarder räcker till att återställa den gemensamma sektorns standard i Sverige till nivån i början av 1980-talet.
Vi lever ohållbart. Vi använder 20 procent mer ändliga resurser än jorden kan återskapa men alla förbrukar inte lika mycket. Jordens överklass - den rikaste femtedelen av jordens befolkning - står för 86 procent av den privata konsumtionen medan den fattigaste femtedelen bara står för 1.3 procent. Om alla levde som oss svenskar skulle det behövas tre jordklot till.
Att hejda klimatförändringarna, vilket krävs för att kommande generationer ska kunna leva gott, skulle enligt den uppmärksammade Stern-rapporten kosta cirka en procent av BNP. För Sveriges del innebär det cirka hälften av det som omsätts i julhandeln.
Om vi vill maximera lyckan över tid och rum, gjorde julmiljarderna bättre nytta om de användes för att minska ekonomiska klyftor och hejda klimatförändringar än till överflödskonsumtion!
ANNIKA LILLEMETS