Produktion av livsmedel är ett samhällsintresse

Vi välkomnar ett ökat intresse för att jobba med livsmedelsproduktion och ser gärna mer inhemsk arbetskraft. Det får dock inte äventyra våra företagares verksamhet och vårt samhälles försörjning. Det skriver Jeanette Blackert och Erik Erjeby, företrädare för LRF i länet.

Svensk livsmedelsproduktion har av riksdagen blivit klassad som samhällsviktig för att vi ska ha mat på våra bord i detta krisläge, men även framöver, skriver debattörerna.

Svensk livsmedelsproduktion har av riksdagen blivit klassad som samhällsviktig för att vi ska ha mat på våra bord i detta krisläge, men även framöver, skriver debattörerna.

Foto: Torstein Bøe/TT

Debatt2020-04-23 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Angående artikeln "S vill se svensk arbetskraft inom lantbruket", 21/4. 

Sedan EU-inträdet har vi i Sverige sett en krympande självförsörjningsgrad och möjlighet att föda vår befolkning vid händelse av kris i någon form. Vi är idag nere på 50 procent av det svensken äter, något som vi i gröna näringslivet längre varnat för, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Något har dock hänt. För tre år sedan fick vi äntligen en nationell livsmedelsstrategi som pratar om tillväxt av den inhemska livsmedelsproduktionen.

Fokuseringen på hållbarhet har lyft fram vår svenska produktion, som är bland världens främsta när det kommer till miljövänlighet och djurvälfärd. Med klimatförändringar kommer vår svenska odlingsmark vara än mer eftertraktad när stora delar av jordklotet inte kommer kunna odlas på grund av värme och torka.

För att det gröna näringslivet och svensk livsmedelsproduktion ska kunna växa krävs dock lönsamhet samt tillgång på personer som vill producera vår mat. Det är därför glädjande att se ett ökat intresse för att utbilda sig inom våra näringar. Behovet är stort inom växtodling, djurproduktion och skogsbruk. 

I nu rådande pandemiläge och samhällskris har vår livsmedelsproduktion än mer kommit i fokus med begränsningar i rörlighet för livsmedel och människor. Ett exempel på detta är de arbetare som årligen kommer till Sverige för att hjälpa till, så att vi kan ha svensk sallad, jordgubbar med mera på våra matbord. Samma situation råder i stora delar av västvärlden. På nyheterna ser vi hur sallad blir oskördad i Spanien och sparrisen står oplockad i Tyskland när utländsk arbetskraft saknas på grund av restriktioner kring resande. 

Svensk livsmedelsproduktion har av riksdagen blivit klassad som samhällsviktig för att vi ska ha mat på våra bord i detta krisläge, men även framöver. Det viktigaste nu är att se till att vi säkrar vår livsmedelsproduktion och grönsaker kommer i jorden och kan bli skördade fram i sommar. Från näringen välkomnar vi ett ökat intresse för att jobba med dessa sysslor och ser gärna mer inhemsk arbetskraft i sommar och framöver. Det får dock inte äventyra våra företagares verksamhet och vårt samhälles försörjning av livsmedel.

För att lyckas med en utveckling mot mer inhemsk arbetskraft har vi från näringen flertalet initiativ rullande och fler på gång. LRF tillsammans med Arbetsförmedlingen har projektet ”Mer mat, fler jobb” för att underlätta matchningen, vi har växlat upp plattformen Grönajobb.se som huvudsaklig annonsplats för näringen, LRF Trädgård har startat en 40-timmars snabbkurs för att skola in till enkla jobb, vi har medverkat till Region Östergötlands Matchajobben.nu samt har en projektansökan inlämnad för att ytterligare underlätta bemanning av säsongsjobben.

Vi välkomnar det ökade intresset för svenska livsmedel och lantbruk. För oss är hållbarhet central, inte bara miljömässig utan även ekonomisk och social och ser vi fram emot fortsatta samtal i frågan.

Jeanette Blackert, ordförande
Erik Erjeby, regionchef
LRF Östergötland