Rädda det öppna landskapet

Igenväxningens sammantagna konsekvenser är större än dess delar, skriver arrangörsgruppen för #bushresan.

Svenska kor. Mjölkkor och deras kalvar bidrar till att hålla landskapet öppet.

Svenska kor. Mjölkkor och deras kalvar bidrar till att hålla landskapet öppet.

Foto: Maria Gredeskog

Debatt2015-10-15 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I augusti åkte ett 30-tal politiker och tjänstemän på riks-, regional och lokalnivå ut i ”bushen”. På initiativ av Landsbygdsnätverket ordnade vi en #bushresa för att visa konsekvenserna av ett igenväxande landskap.

På 10 år har 18 procent av ängs- och hagmarker försvunnit i Sverige och det ser likadan ut i Östergötland trots att vi har goda förutsättningar för att bedriva lantbruk och trenden är pågående. På bushresan fick deltagarna besöka igenväxta platser och även hävdad mark för att uppleva skillnader i landskapet om där finns betande mular. Orsakerna till förbuskningen kan beskrivas som politiska beslut och strukturomvandling vilket lett till sämre lönsamhet, men lantbrukare tvingas även att lämna platser på grund av försämrad samhällsservice på landsbygden.

Även om de flesta likt Ulf Lundell trivs i ett öppet landskap är färre överens om vems ansvar det är och vem som bör bekosta detta. Igenväxning är mer än förlorade intäkter och ej odlade livsmedel, det är mer än en oattraktiv och svårtillgänglig plats där fler än 50 procent av alla rödlistade arter riskerar att försvinna. Igenväxningens sammantagna konsekvenser är större än dess delar, det innebär en faktisk förändring och försämring av landskapet och samhället.

90 procent av deltagarna på resan ansåg att frågan om förbuskning är av stor vikt. Än mer glädjande lovade alla att arbeta mot förbuskningen! Nu skickar vi ut en fråga till politikerna för att höra vilka åtgärder som de har vidtagit, men vi behöver bli fler som verkar mot samma mål. Detta kan du göra för att motverka förbuskningen:

Som privatperson:

- Hjälpa Naturskyddsföreningen med slåttern av våra sista kvarvarande ängar.

- Efterfråga och köpa naturbeteskött i butik, på restaurang och i skolmåltiden.

- Köpa svensk mjölk och ost – svenska mjölkkor och deras kalvar går på bete.

- Köpa svensk mat – alla former av svenskt jordbruk bidrar till en levande landsbygd.

Som politiker:

- Förbättra miljöersättningarna för bete och slåtter av ängs- och hagmarker. Att säkra en biologisk mångfald kan inte ligga på en enskild lantbrukares intresse; ersättning för samhällsnytta bör utgå.

- Inrikta offentlig livsmedelsupphandling mot svenska mejeriprodukter och svenskt kött producerat i våra ängar och hagar.

- Förbättra offentlig och kommersiell service samt gynna småföretagsamhet på landsbygden.

- Se över de villkor som svenska lantbrukare konkurrerar med (t ex via konkurrenskraftsutredningen) och utred om lika villkor eller ersättning för merkostnader är den bästa lösningen.

Arrangörsgruppen för #bushresan

Sofia Lindblad

ordförande för arbetsgruppen "Stärkt konkurrenskraft i de gröna näringarna" i Landsbygdsnätverket

David Pettersson

lantbrukare och förtroendevald LRF Östergötland

Helene Oscarsson

koordinator Vreta Kluster

Anna Jamiesson

föreningen Naturbeteskött och WWF

samt Linköpings kommun och Länsstyrelsen i Östergötland i samarbete med lokala markägare och företagare på landsbygden

Läs mer om