Svar på "C: Gränsen är nådd – vargens härjningar måste stoppas" (27/5):
Maria Persdotter, ordförande för Centern i Östergötland, skriver i debattartikel i Corren att vargfrågan har en farlig slagsida och att den ensidigt handlar om att skydda och bevara varg. Ja, debatten om varg har en förfärlig slagsida – men åt motsatt håll.
På EU-nivå ändras vargens skyddsstatus till lägre nivå, efter att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen plötsligt svängt från att ha värnat rovdjurens skydd till att vilja försämra det, som ett resultat av att hon mist en ponny i en vargattack. Här hemma har vi politiker som envetet propagerar för att vi ska minska en extremt inavlad stam av vilda djur till hälften av vad vi har i dag. Ökad licensjakt och enklare regler för skyddsjakt upprepas som ett mantra. Enligt biologer, genetiker och ekologer är detta helt orimligt – vi riskerar att vargen kommer att försvinna.
Det påstås att licensjakt är ett sätt att motverka illegal jakt. Faktum är att det sannolikt inte är så. Det finns undersökningar som tyder på att det är tvärtom. Genom att tillåta jaktkvoter på ett fridlyst och skyddat djur ger man signaler som, av vissa individer, tolkas som att det kan vara fritt fram att skjuta bort något djur ytterligare.
Skyddsjakt är ett accepterat sätt att ta bort djur som upprepat orsakar skada, och som av något skäl inte kan hindras på annat rimligt sätt. Det ska också ske under kontrollerade former som säkerställer att det är rätt individ som dödas.
I Östergötland drabbades vi hårt förra året av att varg attackerade får, men inte på grund av för många vargrevir. Det finns bara två i norra delen av länet. Flertalet vargangrepp på får skedde i den sydöstra delen av länet, där vandrande ungvargar hittade lättillgänglig föda. Med all respekt för drabbade fårägare – det går att skydda sina djur med bra stängsel, helst byggda som rovdjuravvisande stängsel (RAS) enligt anvisningar som ges av Viltskadecenter/Sveriges Lantbruksuniversitet.
Det gläder mig att Maria Persdotter, liksom vi i Svenska Rovdjursföreningen, anser att staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar och ge full kostnadstäckning till djurägare som vill bygga RAS. Vi hoppas att Centern ser till att det blir verklighet, om man efter valet nästa år ingår i ett regeringsunderlag.
Vad gäller naturen i stort har vi tappat vårt kollektiva minne av hur naturen en gång har sett ut. Rovdjuren är inte för många. Vi har normaliserat frånvaron av rovdjur – det onormala har blivit det normala. Vargen har gått från att vara ett vanligt vilt djur med fyra ben, en svans, två öron och en nos, till att vara ett politiskt objekt, som populistiska politiker använder som röstbete, utan hänsyn till vetenskap och forskning. Notera att 69 procent av Sveriges befolkning vill ha varg, endast 12 procent är emot, enligt den stora enkätundersökning som presenterades för några år sedan. Röstfisket kan riskera att slå fel.
Rovdjuren, inte bara varg, har en oerhört viktig roll i naturen. De stora rovdjuren begränsar populationen av bytesdjur, som ofta är klövdjur. Samtidigt ser de till att klövdjursstammarna hålls genetiskt friska genom att i första hand ta sjuka och svaga djur. Genom att hålla nere populationen av klövdjur bidrar de till att minska betesskador på grödor, både för lantbrukare och skogsägare, och minska antalet trafikolyckor. Vidare förser de många andra vilda djur, stora och små, flygande och marklevande, med föda genom de byten de slår och lämnar efter sig.