Skenbar ordning och reda i migrationspolitiken

2015 sökte 35 000 ensamkommande barn skydd i Sverige. Fem år senare lever tusentals fortfarande i skräck för utvisning, skriver grundarna av amnestikampanjen “Håll ihop Sverige”. 

Besluta om permanenta uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, uppmanar debattörerna.

Besluta om permanenta uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, uppmanar debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2020-04-21 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Totalt 163 000 personer sökte asyl i Sverige 2015, varav 35 000 var ensamkommande barn. När EU 2016 skrev under återtagandeavtalet ”Joint Way Forward” med Afghanistan – ett av världens farligaste och mest korrupta länder – framstod dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) som mycket nöjd. Uppemot 80 000 asylsökande kan komma att utvisas de närmaste åren, hoppades han, och såg det som en utmaning att få logistiken att fungera. 

I hastigheten ”glömde” ministern att rätten att söka asyl och få sin sak rättssäkert prövad gäller alla – utan undantag! Att i förväg fastslå hur många som ska vägras asyl är bara ett exempel på den rättsosäkerhet som präglat den svenska asylpolitiken sedan 2015.

Målet stod redan klart, och ord som ”andrum” och ”ordning och reda” var centrala. Den som får ”ja” får stanna. Den som får ”nej” ska lämna landet. Svårare var det inte – i teorin. Men svårt var det – i den bistra verkligheten. Medan det svenska civilsamhället fortfarande bistår tusentals unga krigsflyktingar med mat, kläder och tak över huvudet, används våra gemensamma skattemedel till statliga tvångsutvisningar till bland annat krigsdrabbade Afghanistan. 

Kritiken mot Sveriges hantering av de ensamkommande har varit massiv, med exempel på allt från godtyckliga åldersuppskrivningar till den havererade gymnasielagen. Dessutom går utvisningsekonomin inte ihop, visar en aktuell rapport från Riksrevisionsverket. 

Som ett exempel kostar en plats i Migrationsverkets förvar mer än 4 500 skattekronor per dygn, och enligt Migrationsverket och Polismyndigheten är behovet långt större än dagens 475 platser. Helst vill man låsa in 1 100–1 200 krigsflyktingar, varav de flesta inte begått något annat “brott” än att söka skydd i Sverige. Men till vilket pris?

Kostnaden för den svenska utvisningsverksamheten landade under 2016–2018 på totalt sex miljarder kronor, medan antalet återförda sjönk. De ansvariga myndigheterna har helt enkelt misslyckats med sitt uppdrag, och Riksrevisionens rekommendationer om effektivisering är snarast en from förhoppning.  För hur ska det gå till?

Redan 2018 levde minst 20 000 papperslösa personer i Sverige, utan laglig möjlighet att bidra till vårt gemensamma svenska samhälle. Så vad får vi för pengarna? Låt oss jämföra med facebookgruppen #jagär2015. Här publiceras berättelser från de som lyckades passera myndigheternas nålsöga, de som beviljades skydd i vårt land.

De skriver om sina nya liv, om utbildningen de tillägnat sig och om sina framtidsplaner. De har blivit läkare, lärare och företagsledare. Busschaufförer, undersköterskor och bilmekaniker. De har namn och ansikten. De är “godkända” - de är ju som vi. Medan de som fått avslag klumpas ihop till en obehaglig grå massa: ”De som inte ska vara här”.

Och ändå. De som fått avslag utifrån diskutabla asylprocesser har givetvis samma potential. De kan också vara med och utveckla Sverige, med vår åldrande befolkning, låga födelsetal, och brist på arbetskraft.

Vårt krav lyder därför: Håll ihop Sverige! Besluta om permanenta uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, av alla nationaliteter, som varit här i mer än ett år. Det vore inte bara ordning och reda, utan även det mest rimliga, såväl ekonomiskt som humanitärt.

Örjan Carlbring, Östersund, Ellie Cijvat, Växjö, Kia Edvardsson, Karlshamn, EvaMärta Granqvist, Hörby, Mats Klockljung, Arvidsjaur, Joel Larsson, Östersund, Emma Rydén, Svärdsjö, Marit Törnqvist, Ödeshög
Grundare av kampanjen ”Håll ihop Sverige – flyktingamnesti för ensamkommande”