8 mars är det den internationella kvinnodagen. Liberala feminister har stått i främsta ledet i kampen om jämställdhet. Över 200 år har vi arbetat för att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ojämställdhet och osynliggörande av flickor och kvinnors sker dock fortfarande överallt i världen.
Arbetet med att jämna ut löneskillnaderna har varit en av de viktigaste uppgifterna mot jämställdhet. Gapet mellan mäns och kvinnors löner har börjat öka igen. Enligt SCB ligger siffran på 11 procent i Östergötland, vilket är högre än landets genomsnitt. Linköping ligger högst bland kommunerna i Östergötland med 14 procent i löneskillnad. Lönediskriminering är en systematisk orättvisa som påverkar arbetsmiljön och kvinnors hälsa.
Det är bara genom att mäta och uppmärksamma orättvisor och ojämlikhet som vi kan åtgärda dem. En statlig utredning vill könsneutralisera föräldrabalken genom att stryka ord som mor och moderskap, vilket har skapat stor debatt. Den utredningen är dessvärre bara ett av många exempel på hur lagtexter och vårddokument könsneutraliseras och vi ifrågasätter till vilket syfte.
Personer inom vården uppmanas att undvika ordet kvinna för att beskriva hur kroppar ser ut. Ord som ”livmoderbärare” och ”snippbärare” förekommer allt oftare i stället för kvinna. Tanken är att vården ska bli mer inkluderande mot transsexuella män och icke-binära personer. Det är självklart att alla ska bli väl bemötta i vården och få rätt vård utifrån sina behov – utan att kvinnor ska behöva marginaliseras till sina genitalier i stället för att kallas för kvinnor. Vården måste lösa problemet med personer som har livmoder och manligt personnummer utan att marginalisera.
Det krävs stor förståelse inom vården för att kvinnors och mäns kroppar skiljer sig åt. Vidare krävs ett ökat medvetande för att medicinering och behandlingar kan fungera annorlunda på kvinnor än på män, som ofta deltagit i utprovning och forskning. På detta område krävs nya synsätt.
De sjukdomar och symptom som bara drabbar kvinnor har historiskt varit nedprioriterade. Könsuppdelad statistik, mer forskning och ett ökat fokus på kvinnors sjukdomar såsom hjärtinfarkt, endometrios och förlossningsskador måste intensifieras för att förbättra kvinnors hälsa och rädda liv. Hjärtinfarkt hos en kvinna kan ge mycket diffusa symtom och missas därför lättare av läkare.
Ekonomi och hälsa är två högt prioriterade områden när det gäller långsiktig rättvisa mellan kvinnor och män. För ökad rättvisa behövs könsuppdelad forskning och statistik som synliggör de skillnader som existerar mellan män och kvinnor. Det är med kunskap och långsiktigt arbete som strukturella orättvisor arbetas bort inom de prioriterade områden.