Vid beslut av den här typen bör noggrann information ges och människor få tillfälle att diskutera frågan och föra fram olika åsikter för att ge en bredd och tyngd till det väl förankrade beslut som sedan fattas. Om vi ska känna att regeringen representerar det svenska folket så bör folket vara inkluderat i beslutsprocessen. Vid remisser bör ett tillräckligt och diversifierat antal remissinstanser vidtalas och tillräcklig tid ges för processen. I närtid har vi tre beslut som fattats eller förberetts utan tillräcklig demokratisk process.
1. Ansökan om att Sverige ska bli medlem i Nato. Vi blev tagna på sängen. Ansökan skickades in innan någon samhällsdebatt utanför riksdagen hunnit genomföras över huvud taget. Oavsett om ett Nato-medlemskap är bra eller inte måste ett så stort beslut som att Sverige ska lämna 200 år av neutralitet tas med gemensam eftertanke. Nu skedde det på endast två månader, från 16 mars, 2022 då regeringen tog initiativ till säkerhetspolitiska överläggningar till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, till 18 maj 2022, då Sveriges ansökan om Natomedlemskap undertecknades av dåvarande utrikesminister Ann Linde.
2. Militären har fått tillfälligt tillstånd att vid övningar på svenskt territorium i samarbete med utländska styrkor få frångå de miljömässiga hänsyn som i normala fall gäller för militära övningar. Platser som skulle kunna drabbas av detta är bland annat Vättern, som är en betydande dricksvattentäkt för många kommuner. Beslutet togs mycket snabbt, remissinstanserna var för få och tiden allt för kort för att väl genomarbetade svar skulle kunna ges (2 månader från att promemorian kom till att remissinstanserna skulle ha svarat och behandlats och bestämmelsen träda i kraft, april 2023–12 juni 2023.)
3. DCA-avtalet (Defence Cooperation Agreement), som innebär att USA ska få ha tillgång till sjutton militärbaser på svensk mark, där USA:s och inte svenska lagar delvis ska gälla. Det är förberett och undertecknat av Sveriges och USA:s försvarsministrar i december 2023 och ska beslutas i riksdagen under 2024. Avtalet har kraftigt ifrågasatts för att eventuellt strida mot svensk grundlag. Här finns stora skäl för regeringen att dra i bromsen och låta avtalet prövas både juridiskt och mot FN-stadgan. Hur går det med allas lika värde och mänskliga rättigheter om det här avtalet genomförs? I avtalet talas om att ”vissa typer av vapen” ska få förvaras på svenskt territorium. Inga begränsningar nämns, som till exempel förbud mot kärnvapen. Skrivningarna om skydd för miljön i samband med militärens övningar och aktiviteter är också mycket tunna. Allt detta behöver diskuteras i en transparent demokratisk process.
FN-stadgan grundas på att världens länder ska styras på ett demokratiskt sätt där alla ska känna sig delaktiga i besluten och ha möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Vi känner att detta har börjat sättas på undantag i vårt eget land. Det kan vi inte acceptera!
Det har under våren 2024 startat en nationell kampanj för folkomröstning rörande DCA-avtalet, USA-baser och kärnvapen i Sverige.