Debatt: Stoppa sjukskatten

Regeringen vill införa en medfinansiering av sjukpenningen som innebär att arbetsgivare ska betala 25 procent av sjukpenningkostnaderna för medarbetare som är sjuka mer än 90 dagar. Man kallar detta för ”Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna” men det kommer bara att innebära ökade kostnader för arbetsgivare – hur får man råd med rehabilitering och omställning då?

Vi i näringslivs- och funktionshindersrörelserna i Östergötland anser att förslaget är ogenomtänkt och kommer att leda till flera negativa bieffekter.

Enligt regeringen ska sjukskatten få arbetsgivare att bli bättre på arbetsmiljö. Men de allra flesta företagen/arbetsgivare jobbar redan aktivt för en bra arbetsmiljö och en hög frisknärvaro. Arbetsgivare har redan en stark ekonomisk drivkraft att vara aktiv i sjukprocessen – friska medarbetare och god arbetsmiljö är en överlevnadsfråga. Personal som inte är på jobbet kostar arbetsgivare i produktionsbortfall, sjuklön och vikarier. För individen är sjukskrivning en förlust i ekonomi, arbetskamrater och ett socialt sammanhang.

All sjukfrånvaro är inte jobbrelaterad utan merparten har andra orsaker. Psykisk ohälsa ökar. Livspusslet är svårt att få att fungera ibland och det kan ge ohälsa. Andra har kroniska funktionsnedsättningar, drabbas av sjukdom eller skador sig på fritiden vilket kan innebär att man är sjukskriven under lång tid. En sjukskatt skulle slå hårt för dessa grupper att behålla sina arbeten. Arbetsgivare riskerar att betala del av sjukpenningen under lång tid utan att ha en möjlighet att påverka själva sjukskrivningen.

Arbetsgivare betalar redan idag avgifter som flera gånger betalar kostnaderna i sjukförsäkringen och den föreslagna sänkta arbetsgivaravgiften på 0,16 procent kompenserar inte för den individuella ökade kostnadsrisken. Den sänkta arbetsgivaravgiften skulle ge 42 kronor i månaden för en medarbetare med 26 000 kronor i månaden. Medfinansieringen av sjukpenningen blir 6 500 kronor per månad. (Plus sociala avgifter eller) om medarbetaren blir sjuk längre än 90 dagar. Fribeloppet för mindre företag kompenserar inte för oförutsedda kostnader.

Förslaget kommer att göra arbetsgivare mer försiktiga när man ska anställa nya medarbetare. Det är redan ett stort steg och regeringen borde göra steget mindre, inte större.

Personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga riskerar att sorteras bort vid en anställningsintervju på grund av rädslor för stora sjukkostnader. Om man dessutom har en nedsatt arbetsförmåga kommer det att försvåras ytterligare. Arbetslösheten är idag över 50 procent i den sistnämnda gruppen. Att då lägga på mer kostnader för arbetsgivaren gynnar inte personer med funktionsnedsättning även om undantag skulle kunna ske i vissa fall. Det finns redan idag undantag vid sjukskrivning men informationen är dålig och byråkratin komplicerad och kostsam för arbetsgivaren.

Idag är det den privata sektorn och den sociala ekonomin som har flest anställda personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Vi ser medarbetarna som resurser som tillför produktivitet och glädje. Det vill vi fortsätta med.

Vi från Handikappföreningarna Östergötland och Svenskt Näringsliv uppmanar gemensamt Annika Strandhäll och regeringen att slänga förslaget i Papperskorgen!

Agneta Lindqvist

ordförande Handikappföreningarna Östergötland

Jonatan Hedin

tf regionchef, Svenskt Näringsliv Östergötland