Stora vinster med akademiker i jobb

De offentliga finanserna förstärks med tio miljarder om invandrade akademiker får jobb som motsvarar deras utbildning. Det innebär en förstärkning på 348 miljoner för Östergötland.

SFI. Det behövs mer utbildning i yrkessvenska, och då även för akademiker, skriver debattörerna.

SFI. Det behövs mer utbildning i yrkessvenska, och då även för akademiker, skriver debattörerna.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2017-04-29 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Debatten om etablering av nyanlända handlar nästan uteslutande om dem med kort utbildning. En samhällsekonomisk beräkning som Jusek låtit göra visar att om utrikes födda akademiker hade lika hög sysselsättning och ett jobb som motsvarar deras utbildning i samma omfattning som inrikes födda så skulle statens finanser förstärkas med totalt tio miljarder kronor. Uträkningen, som bygger på att de enkla arbeten som idag utförs av akademiker istället utförs av personer med enbart grundskoleutbildning, visar också att drygt 34 000 fler personer skulle vara sysselsatta.

Rapporten visar tydligt att alla tjänar på att utrikes födda akademiker får stöd i att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. Inte minst de invandrade akademikerna, som får utnyttja sin potential. Idag har de, trots att arbetsmarknaden blomstrar, en högre arbetslöshet och oftare jobb som inte motsvarar deras utbildning än akademiker födda i Sverige.

Samtidigt är det lönsamt att satsa på akademikerna ur ett samhällsperspektiv. I Östergötland finns 10 021 utrikes födda med högskoleutbildning, de utgör ungefär 25 procent av de utrikes födda i länet. Fördelas de tio miljarderna över landet skulle det innebära en förstärkning på 348 miljoner för Östergötland. De insatser som kan behövas för att hjälpa en akademiker med utländsk examen till rätt yrke på kort tid blir lönsamma. Det handlar i första hand om validering av utländska examen och kompletterande utbildningar på högskola.

Möjligheter att lära sig fackspråk och tillgång till professionella nätverk är två andra viktiga åtgärder för att stärka utrikes födda akademikers ställning på arbetsmarknaden, och här har kommunerna har en central roll.

Det behöver finnas SFI-utbildning för yrkessvenska, vilket idag saknas i många kommuner. På många håll finns satsningar på svenska för hantverkare, och det behövs motsvarigheter för akademiker. Ansvaret för att erbjuda yrkessvenska på distans bör på sikt vara nationellt, men i väntan på det måste kommunerna ta ansvar och samordna sig för att finna former för att erbjuda yrkessvenska för akademiker.

Sju av tio jobb tillsätts genom kontakter och Juseks mentorprogram för nyanlända, som startade redan 2010, visar tydligt på vikten av relationer kopplade till arbetslivet. Organisationer och företag måste bidra genom att öppna upp sina nätverk, samtidigt som kommunerna tar ansvar för att stimulera framväxten av professionella nätverk för akademiker i hela landet.

Hur vi tar tillvara kompetensen hos de akademiker som är födda i ett annat land kommer att ha stor påverkan på hela samhället många år framöver. Kommunerna i Östergötland har ett stort ansvar, men också mycket att vinna. Alla vinner på en fungerande jobbkedja – både hög- och lågutbildade – samtidigt som det skapar jobb och stärker de offentliga finanserna.

Sofia Larsen

ordförande Jusek

Magnus Hedberg

vd, Jusek

Läs mer om