Som företrädare för fastighetsägare i hela Sverige välkomnade vi det stöd som regeringen aviserade för att möta butikers och besöksnäringens plötsliga intäktsbortfall i och med coronakrisen. Nu är stödförordningen beslutad men i takt med att detaljerna har presenterats har det blivit allt tydligare att det blir svårt att få önskad och utlovad effekt.
Vi har nu att förhålla oss till den förordning som ligger. Men det är tydligt att det har gått både långsamt och fort, vilket innebär att det tagit lång tid samtidigt som förordningen innehåller flera frågetecken och märkligheter. Dessutom har sättet som stödet har presenterats lett till orimliga förväntningar som nu leder till onödiga konflikter mellan fastighetsägare och lokalhyresgäster. Regeringen har i praktiken sagt att fastighetsägarna måste vara ansvarsfulla och har sedan outsourcat ansvaret för sin politik till våra medlemmar.
En välvillig tolkning av att regeringen frånhänder sig utförandet är att regeringen har ett stort förtroende för fastighetsägarnas förmåga att fatta affärsmässiga och långsiktigt hållbara beslut. Den förmågan är en förutsättning för att dels kunna avgöra vilka lokalhyresgäster som bör omfattas av stödet, dels om det över huvud taget är möjligt för en enskild fastighetsvärd att använda sig av stödet.
Regeringen har klargjort en del av de frågor som våra medlemmar har ställt sig kring utformningen av stödet. Otydligheter som hittills har gjort det närmast omöjligt för fastighetsägarna att fatta beslut om stödet, vilket har gjort situationen ännu besvärligare för våra hyresgäster.
Men förordningen omfattar betydligt fler verksamheter än vad som först aviserades. Vi förstår till fullo viljan att satsa på mindre butiker inom sällanköpshandeln och besöksnäringen. Men nu inkluderas även Systembolaget som knappast kan vara i behov av en tillfällig hyresreduktion, samtidigt som många mindre dagligvaruhandlare i centrala lägen har problem. Det senare är en typ av handel som vi dessutom behöver för att bygga långsiktigt hållbara städer.
Många frågor återstår därför att besvara innan vi på bred front kommer att kunna använda detta system fullt ut. Många medlemmar har villkorat nedsättning med till exempel förlängda hyresavtal. Kommer sådana villkor vara möjliga? Varför inkluderas inte företag som tar lokalerna i bruk till exempel 1 maj i stödet?
Vad har regeringen tänkt göra det tredje kvartalet? För många hyresgäster kommer den verkligt stora ekonomiska smällen först i sommar, då krisen även lär sprida sig till helt nya typer av lokalhyresgäster. Samtidigt som ”hemester” har goda möjligheter att ta fart. Den möjligheten styrs också av regeringen genom sina riktlinjer.
Många fastighetsägare har redan gjort stora insatser för att tillmötesgå lokalhyresgästernas behov och det tänkta statliga stödet var ett bra första initiativ. Men för att säkerställa att vi snabbt kan komma igång med överenskommelser som säkrar överlevnaden för både hyresgäster och hyresvärdar måste vi ha svar på dessa frågor.
Nio av tio fastighetsägare i Sverige är små företag med ett fåtal anställda och hyresintäkter som enda intäkt. Att regeringen väljer att ställa orimliga krav på dessa är inte hållbart. För det riskerar att skapa nya dominoeffekter med ytterligare en bransch som inte kan betala amorteringar, löner, skatter och avgifter. För att i framtiden undvika fingerpekande och onödiga konflikter deltar vi gärna i utformandet av de stödpaket som garanterat kommer att behövas även det tredje kvartalet, vilket också näringsministern välkomnat.
Rikard Norman, ansvarig näringspolitik Fastighetsägarna Linköping