Miljöpolitik är ett komplext område, med många olika aspekter som ska hanteras och utvecklas. Detta tas också fasta på av organisationen OECD i sin granskning av medlemsländernas miljöarbete. Såväl klimatfrågor som avfallshantering och miljöorganisationers insyn i processerna sätts under lupp.
Den granskning av svensk miljöpolitik som nyligen presenterats, är glädjande läsning för alla miljöintresserade i vårt land. I sitt förord till granskningsrapporten kallar OECD Sverige ett föregångsland. I avsnitt efter avsnitt lyfts våra miljöframgångar fram:
- Sverige är en av den industrialiserade världens minst koldioxidintensiva ekonomier.
- Vår avfallshantering ger en hög grad av materialåtervinning, kompostering och energiåtervinning – mindre än 1 procent av vårt avfall deponeras.
- Vårt kväveöverskott per hektar jordbruksmark är lägre än i övriga Östersjöländer, delvis beroende på en sjunkande användning av gödningsmedel.
- Den negativa hälsopåverkan från vatten och sanitet motsvarar den lägsta i världen, delvis på grund av att våra reningsverk håller så hög standard.
- Flera väl gemomtänkta samordningsmekanismer för miljöpolitikens genomförande har inrättats.
- Sverige har ett effektivt system för miljötillståndsgivning med differentierade krav kopplade till anläggningars miljörisker.
- Vi har flera lagar och funktioner på plats för att garantera allmänhetens tillgång till miljöinformation, liksom att vi kraftigt utökat tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor för organisationer.
- Vi är en föregångare i världen i miljöbeskattning och användning av ekonomiska styrmedel. Sverige ses som ett av få länder som höjt miljörelaterade skatter och sänkt skattebördan på inkomster och jobb.
Men inget är så bra att det inte kan bli bättre när det gäller miljön. En av Sveriges främsta utmaningar är att vi måste arbeta mer med våra miljökvalitetsmål. OECD menar att de visionära målen har för dålig koppling till det som sker i miljöarbetet i vardagen – i kommuner, företag och i bostadsområden. Jag kan inte annat än att hålla med. Den välformulerade men vaga målstruktur som dåvarande S-regeringen satte på plats 1999 hade alldeles för få konkreta hållpunkter. Det var därför Alliansregeringen reformerade miljömålen 2011. Nu svarar systemet bättre mot det faktum att miljöproblem inte bara kan lösas på nationell nivå. Dessutom stagades målen upp med handfasta etappmål, där vi nu på område efter område presenterar förslag för riksdagen. Bara under det senaste året har vi levererat tre breda propositioner med flera olika delar för att göra miljömålsarbetet mer träffsäkert. Det gör att Sverige nu har bättre möjligheter att klara generationsmålen när det gäller att få en giftfri vardag, stärka den biologiska mångfalden och förbättra insatserna för havsmiljön.
OECD:s granskning och rekommendationer kommer att vara till stor nytta för hela miljö-Sverige. Den visar också att vi är på rätt väg i att skapa ett hållbart samhälle, även om mycket arbete återstår.