Sysselsättningen ökar i Skäggetorp

En ny rapport visar glädjande nog att fler jobbar även i Skäggetorp, skriver debattörerna. 

Hög arbetslöshet och socialt utanförskap är vår tids största samhällsproblem, skriver debattörerna.

Hög arbetslöshet och socialt utanförskap är vår tids största samhällsproblem, skriver debattörerna.

Foto: Victor Bomgren

Debatt2025-08-05 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hög arbetslöshet och socialt utanförskap är vår tids största samhällsproblem. Situationen är svårast i de särskilt utsatta områdena runt våra storstäder. Bland dessa områden finns Skäggetorp i Linköping. Ett jobb är den viktigaste faktorn för att bryta utanförskapet.

För femte gången har Almega undersökt hur många som jobbar i Sveriges särskilt utsatta områden. Rapporten visar glädjande nog att fler jobbar även i Skäggetorp. Bland männen jobbade 64,4 procent vilket visar en ökning med nära 2 procentenheter från föregående år och över 7 procentenheter sedan 2017. Bland kvinnorna arbetade 49,9 procent vilket är en ökning med drygt 1 procentenhet från föregående år och nära 6,5 procentenheter sedan 2017.

Men samtidigt som fler får arbete, återstår en central utmaning. Inte alla som har ett jobb jobbar tillräckligt mycket för att kunna försörja sig. År 2023 var det 52,9 procent av männen och 32,6 procent av kvinnorna i Skäggetorp. Andelen självförsörjande har dock ökat i takt med allt fler har fått ett jobb.

Det är framför allt i tjänstesektorn som de boende i de utsatta områdena får sitt första jobb. Det vanligaste jobbet bland män är lager och terminalpersonal och bland kvinnor städare. Ett första steg in på arbetsmarknaden kan vara ett deltidsjobb som inte alltid räcker till försörjning men som kan öppna vägen till heltidsjobb. För att den goda utvecklingen i de utsatta områdena ska fortsätta så måste fler personer få hjälp att hitta sitt första jobb och möjlighet att gå upp i arbetstid.

För att förstärka den positiva utvecklingen föreslår Almega fyra reformer:

  • Utöka insatser som fungerar – såsom matchningstjänsten Rusta och matcha och fler arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken.
  • Skärp aktivitetskraven i bidragssystemen – det måste finnas ett tydligt ansvar för att söka arbete och ta erbjudna jobb.
  • Förstärk de ekonomiska drivkrafterna till arbete – exempelvis genom ett riktat jobbskatteavdrag för låginkomsttagare.
  • Sänk arbetsgivaravgifterna – en sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter skulle skapa närmare 100 000 nya jobb i Sverige.

Att gå till ett arbete kan vara skillnaden mellan utanförskap och integration. Om regeringen på allvar vill bryta utanförskapet måste därför tjänstesektorn ges bättre förutsättningar att skapa ännu fler jobb. Det finns ingen anledning att dröja. Sverige kan inte vänta.