Vad hände med snabbtågen?

Antalet pendeltågsresenärer i Östergötland ökar kraftigt, men drabbas nu av kapacitetsbristen på södra stambanan, skriver Kaisa Karro (S) och Johan Andersson (S).

Planerna på höghastighetsjärnväg i Sverige verkar ha gått i ide, skriver debattörerna.

Planerna på höghastighetsjärnväg i Sverige verkar ha gått i ide, skriver debattörerna.

Foto: Per Olsson

Debatt2019-01-09 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Planerna på en höghastighetsjärnväg i Sverige verkar ha gått i ide. Det syns på Transportforum i Linköping som tidigare ofta dominerats av järnvägsfrågor. Det är märkligt när klimatfrågan bidrar till att tåget ses som ett allt viktigare transportmedel. Och verkligheten är, trots all kritik mot förseningar, att tågresandet ökar både på längre avstånd och regionalt.

Antalet pendeltågsresenärer i Östergötland ökar kraftigt, men drabbas nu av kapacitetsbristen på södra stambanan. Med den nya tidtabellen går inte längre Östgötapendeln varje kvart under rusningstid utan med ojämna mellanrum. Desto olyckligare att projektet Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping, försenas och beräknas bli klar först 2033/35. Det blir många svåra år framförallt på den livligt trafikerade sträckan Linköping–Norrköping.

Trafikverket avbryter nu den fortsatta planeringen söderut från Linköping eftersom besked om den fortsatta utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen dröjer. Det drabbar inte bara persontrafiken. Ett viktigt skäl till att bygga nya stambanor är att det ger helt nya möjligheter för godstrafiken på järnväg att utvecklas på de gamla stambanorna. Godsspåret norrifrån via Hallsberg och Mjölby byggs nu ut till dubbelspår och gör att godstrafiken kan öka med de 50 procent som är Trafikverkets prognos. Det ökar kapacitetsbristen från Mjölby och söderut.

På södra stambanan pågår bygget av fyrspår mellan Malmö och Lund, men för sträckan Lund–Hässleholm finns endast två miljarder avsatta i Nationella planen fram till 2029. Så när EU lägger pengar och energi på att förbättra den transnationella tågkorridoren från norra Sverige till södra Italien så drar de svenska projekten ut på tiden. Två flaskhalsar på kontinenten håller på att byggas bort. I Schweiz pågår bygget av en ny tunnel genom Brenner-passet som redan är klar till 40 procent. Fehmarn-Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland beräknas byggstartas 2020. När den är klar och kapaciteten på järnvägen i Danmark till Rödby ökats kommer det att finnas möjlighet att åka tåg på fyra timmar mellan Malmö och Berlin!

Sverige bruka ligga i teknologisk framkant, tänk bara Gripen, Ericsson och IT-företagen i Mjärdevi. Men höghastighetståg mellan våra tre storstadsregioner verkar dröja. Sverigeförhandlingens ambitiösa förslag om en snabb utbyggnad av järnvägen mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö bör förverkligas. Det är viktigt både för den ekonomiska tillväxten och för klimatvänliga transporter.

Det är trångt på spåren i Östergötland beroende på ökad efterfrågan på tågresor, både pendel- och fjärrtåg. Projektet Ostlänken löser en del kapacitetsproblem, men nya stambanor behövs för ökad tillväxt och regionförstoring. Klimatet, resenärerna och godstransportörerna behöver nya stambanor för järnvägen nu!

Kaisa Karro (S)

regionstyrelsens ordförande, Östergötland

Johan Andersson (S)

riksdagsledamot, Östergötland

Läs mer om