Rapporten Ostlänken - en tidigareläggning ur näringslivets synvinkel, skriven på uppdrag av marknadsbolagen i Norrköping och Linköping, ger en onödigt optimistisk syn på projektet. Varför tas en rapport som denna fram när Banverket utreder projektet?
Den slutsats som kan dras av Banverkets analys av den samhällsekonomiska nyttan är att Ostlänken skulle kunna bära en investeringskostnad om 14,7 miljarder kronor. Om vi lägger till de förväntade miljöintrång (som inte monetärt värderas, men faktiskt finns och grovt skulle kunna uppskattas) blir investeringsut-rymmet mindre.
Att nyttosidan är lika stor som kostnadssidan i en samhällsekonomisk kalkyl betyder att samhället inte vinner något på investeringen i fråga, och andra projekt som genererar större nytta än den kostnad de orsakar kan inte genomföras.
Väsentligt på nytto- sidan är hur stort resandet blir. Här finns osäkerhetsfaktorer i Banverkets prognos; hur kommer flygresandet (som får konsekvenser för tågresandet) vid Skav- sta flygplats att utvecklas; blir den förkortade restiden mellan Stockholm och Malmö (om cirka 3 timmar och 30 minuter) ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget och hur stort blir egentligen resandet mellan Östergötland och Stockholm?
När det gäller den sistnämnda faktorn är det viktigt att poängtera att resenärer mellan Linköping och Stockholm i första hand antas försörjas med Inter- Regionala tåg som förväntas ta 1 timme och 35 minuter.
Det är nu viktigt att noggrant också utreda kostnadssidan. Om Ostlänken byggs och resandet ökar krävs investeringsåtgärder in mot Stockholm och Ostlänken måste då tillföras sin beskärda del av denna kostnad.
I stället för att lägga resurser på reklambroschyrer och lobbyism skulle de berörda (östgöta)regionerna kunna bistå Banverket med lokalkännedom om möjliga linjedragningar, stationslägen med mera och vilka kostnader som är förknippat med detta.
Det bör i dagsläget inte handla om att roffa åt sig statliga investeringsmedel på tvivelaktiga grunder, utan att på ett övertygande sätt vara mer delaktiga i utredningsprocessen.
En lobbyistdriven infrastrukturplanering är rent förkastlig. Bevisligen har tidigare projekt förslösat många miljarder och belastar på så sätt samhälls- ekonomin.
Ostlänken verkar än så länge vara ett (samhällsekonomiskt) hyfsat järnvägsprojekt och det finns ingen anledning för regionen att tro att kalkylen behöver förstärkas med ytterligare (obefintliga) nyttoposter, utan fokus ska nu riktas mot kostnadssidan.
Detta är inget gigantiskt förlustprojekt likt tunneln genom Hallandsåsen eller Norrbotniabanan. Ostlänken kan faktiskt än så länge stå på egna ben, men det finns sannolikt projekt och förändringar som är lönsammare.
Anders Ljungberg