Vårdyrkena måste upp i lön

För att lösa bemanningskrisen behövs en god löneutveckling för hela kollektivet. Särskilt yrkesskickliga bör ha minst 10 000 kronor mer i månaden, skriver Emma Klingvall, Vårdförbundet.

En biomedicinsk analytiker tjänar 6 000 kronor mindre i månaden än en systemvetare. Det är ett exempel på hur vårdyrken värderas för lågt, skriver Emma Klingvall.

En biomedicinsk analytiker tjänar 6 000 kronor mindre i månaden än en systemvetare. Det är ett exempel på hur vårdyrken värderas för lågt, skriver Emma Klingvall.

Foto: Isabell Höjman/TT

Debatt2019-02-06 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vårdförbundet går in i förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) med tydligt uppdrag från våra medlemmar: det är dags att spräcka löneglastaket och göra villkoren i vården både jämställda och hälsosamma! Gå oss till mötes och lös bemanningskrisen!

Avsaknaden av legitimerad personal i vården är en konsekvens av en ojämställd värdering av traditionellt kvinnligt dominerade yrken. Många erfarna och yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor väljer att lämna verksamheterna på grund av svag löneutveckling och dåliga arbetsvillkor.

Följden blir en eskalerande personalomsättning, höga kostnader för bemanningspersonal – som trots hyrstopp fortsätter öka – en allt sämre arbetsmiljö, bristande bemanning och kontinuitet samt ohälsa och höga sjuktal. Detta innebär negativa konsekvenser för befolkningens tillgång till en fungerande hälso- och sjukvård.

Vårdförbundet har i sin Livslönerapport från 2016 konstaterat att det skiljer mer än 30 procent i livslön mellan en specialistsjuksköterska respektive barnmorska och en civilingenjör, trots att de har liknande utbildningslängd och bedöms ha motsvarande svårighetsgrad i yrket.

Samma rapport visar att löneutvecklingen för våra livsviktiga legitimationsyrken försvagas vid 35 års ålder för att ytterligare mattas av vid 45.

Regionens lönekartläggning 2018 redovisar fortsatt dyster statistik där en barnmorska tjänar 5 000 kronor mindre än en fastighetsförvaltare och en biomedicinsk analytiker tjänar 6 000 kronor mindre än en systemvetare. Arbetsgivaren Regionen tar inte sitt samhällsansvar då man nöjer sig att justera eventuella ojämställda löner med riksgenomsnittet enligt SCB.

För att lösa bemanningskrisen behövs en god löneutveckling för hela kollektivet och på särskilt yrkesskickliga. Erfarenhet, kompetens, specialistkunskap, ansvarstagande och karriär i yrket måste löna sig! Vårdförbundet kräver därför en lönesatsning på särskilt yrkesskickliga, vilket beräknas omfatta var fjärde medarbetare och innebär att den som visat särskild yrkesskicklighet ska ha minst 10 000 kronor mer i månaden.

Vårdförbundets medlemmar är nödvändiga och efterfrågade dygnets alla timmar och årets alla dagar. Det är också dags att vi i det centrala avtalet får en sänkning av arbetstidsmåttet vid nattarbete, oavsett om arbetsgivaren är region eller kommun. Våra medlemmar har rätt till ett hållbart yrkesliv och möjligheten att kunna planera sin fritid. Vi behöver tillsammans med arbetsgivarna få till lokalt fungerande processer kring arbetstidsförläggningen.

Vi uppmanar politiker och beslutsfattare i vården att använda avtalsrörelsen 2019 till att ge SKL och Sobona mandat att gå oss till mötes i våra krav på bättre villkor. Tillsammans kan vi ge de bästa förutsättningarna för vårdens medarbetare att vilja stanna kvar och utveckla vården, så att den blir jämställd och hälsosam för både personal och patienter.

Emma Klingvall

avdelningsordförande Vårdförbundet Östergötland