Debatt: Varför vobba?

När du är hemma med ditt sjuka barn och inte jobbar, då vabbar du. Men det finns ett stort antal föräldrar som också vobbar. Alltså jobbar samtidigt som de är hemma med sjuka barn. Det gränslösa arbetet har gett oss den möjligheten, eller förbannelsen beroende på vem du är.

Enligt Unionens årliga vobba-undersökning brukar 40 procent av tjänstemän i privat sektor alltid eller ofta vobba i stället för att vabba, vilket är en ökning från förra året. De jobbar alltså hemifrån med bibehållen lön samtidigt som de vårdar sitt sjuka barn. De får då inte ersättning från Försäkringskassan utan lön från företaget. För många är detta en bra lösning. Tack vare den teknik som tjänstemännen har tillgång till i dag är det fullt möjligt att utföra en stor del av arbetet från vilken plats som helst, när som helst. Men vi måste fråga oss, av vilken anledning ska vi vobba?

Det som oroar mig mycket är det faktum att arbetsplatserna i Östergötland blir mer och mer slimmade. Där finns det noll marginal att vara borta från sin tjänst i några dagar eftersom organisationen inte kan täcka upp för dig. Mobilen åker fram i tv-soffan på kvällen för att få undan några jobbmejl. Helgen går åt till att komma ikapp den tid som gått förlorad under veckan. Det här oroar mig. Av vilken anledning är du hemma och vobbar från en sådan arbetsplats?

Vi ska se på frågan om vabb och vobb från två håll. Vill du jobba hemifrån med sjukt barn, för att du kan hantera det på ett bra sätt, då tycker jag att du ska ha den möjligheten. Däremot är det viktigt att du ser över dina anledningar att vobba.

Hinner du ta hand om ditt barn, vilket naturligtvis är det allra viktigaste, och samtidigt jobba under samma dag utan att du själv eller barnet tar stryk? Och av vilken anledning vobbar du?

Om du gör det för att din arbetsgivare förväntar sig det av dig, eller för att listan på uppgifter blir för lång när du väl kommer till jobbet, då är vi inne i en väldigt farlig spiral där din egen sjukskrivning kommer som ett brev på posten.

Men som sagt, i många fall verkar det också skapa ett lugn och en tillfredsställelse för många tjänstemän. De är redan vana vid att ha gränslösa arbetstider och att jobba hemifrån då och då. De har riktlinjer och rutiner för vad som förväntas av dem i samband med frånvaro, hur arbetsuppgifter ska skötas när någon är borta eller hur tillgäng man kan kräva att personen ska vara. De har vad vi kallar för en tillgänglighetspolicy.

Unionen skulle gärna se att fler arbetsgivare hör av sig för diskussion i frågan. Tillsammans kan vi hitta rätt väg i det gränslösa arbetslivet där individens förutsättningar får stå i centrum. Det är så vi måste förhålla oss till det nya gränslösa arbetslivet. Att vobba får aldrig bli en ursäkt för att konstant vara tillgänglig.

Malin Engström

regionchef Unionen Öst