I Östergötlands län är det hela 26 procent av de på akademikertjänster som kommer att gå i pension de närmsta tio åren. Samtidigt vet vi att många företag och organisationer har svårt att rekrytera. Juseks undersökning visar också att många invandrade akademiker inte fått ett jobb i nivå med den kompetens de har. Vi har allvarliga problem med matchningen på den svenska arbetsmarknaden.
Siffror från SCB, som Jusek beställt, visar att skillnaderna har ökat mellan akademiker med svensk och utländsk bakgrund har under 2000-talet. Det gäller både lönenivåerna och hur pass kvalificerat arbete man har i förhållande till sin utbildning.
Sedan 2001 har till exempel andelen akademiker med svensk bakgrund som tjänar mer än 500 000 kronor om året ökat med 10,7 procentenheter. För de med utländsk bakgrund var ökningen endast 3,9 procentenheter.
Av de med svensk bakgrund hade 85 procent ett kvalificerat arbete, det vill säga ledningsarbete eller ett arbete som kräver en högskoleutbildning. Den siffran har legat stabilt under hela 2000-talet. För gruppen med utländsk bakgrund har det gått konsekvent nedåt från 56 procent år 2001 till 49 procent 2012.
Men det går att minska skillnaderna mellan grupperna. Det är hög tid att förverkliga Jusekmodellen:
- Individanpassad och intensiv svenskutbildning. Tidiga och individuellt anpassade insatser som yrkesinriktad svenskundervisning ökar möjligheterna till relevanta jobb.
- Bättre tillgång till professionella nätverk. Omkring 60 procent av jobben förmedlas via kontakter. Detta missgynnar nya svenskar eftersom de ofta helt saknar ett professionellt nätverk i Sverige. Ett sätt att öppna upp nätverken är mentorskapsprogram, som det Jusek driver.
- Ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper. Juseks undersökningar visar att de personer som fått sina akademiska kunskaper formellt testade – till exempel genom arbetsprover eller handledd praktik – har ett bättre utfall på den kvalificerade arbetsmarknaden. Jusek vill därför ha ett nationellt system där kunskaper testas, bedöms och dokumenteras. Detta skulle göra det mer tryggt för arbetsgivaren att anställa.
- Fler kompletterande utbildningar på högskolenivå. För att skapa konkurrens på lika villkor behöver ibland personer med utländsk examen komplettera med kunskaper som är specifika för Sverige. Det är givetvis inte rimligt att en person som redan har läst till exempel fem år på ett universitet ska läsa ytterligare flera år på en svensk högskola. Därför behövs fler korta kompletterande högskolekurser för utländska akademiker.
- Tillgång till Arbetsförmedlingens insatser också för dem som har ett jobb. Många av de invandrade akademikerna har efter några år ett jobb, men ofta är det ett jobb som inte motsvarar den utbildning man har med sig. Detta skapar problem i jobbkedjan eftersom personer med kortare utbildning trängs ut från arbetsmarknaden när de med längre utbildning tar jobb de är överkvalificerade för.