Att kunna försörja sig pÄ sin lön Àr sunt och riktigt

En tung förebyggande insats mot kriminalitet och annat elÀnde Àr ordning och reda i arbetslivet.

Lennart Weiss – hĂ€r fotad dĂ„ han medverkade i en av NTM:s  poddar – pĂ„ Veidekke har i samarbete med Byggnadsfacket tagit fram uppgifter om hur lönelĂ€get ser ut i verkligheten.

Lennart Weiss – hĂ€r fotad dĂ„ han medverkade i en av NTM:s poddar – pĂ„ Veidekke har i samarbete med Byggnadsfacket tagit fram uppgifter om hur lönelĂ€get ser ut i verkligheten.

Foto: Widar Andersson

Krönika2023-11-25 05:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Den 1 november i Är höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. De nya reglerna innebÀr att alla som ansöker efter den 1 november mÄste ha en lön som uppgÄr till minst 27 360 kronor per mÄnad. (Tidigare krÀvdes endast en mÄnadslön pÄ 13 000 kronor.) Reformens syfte Àr att underlÀtta integrationen av mÀnniskor som redan invandrat till Sverige och pÄ det sÀttet förebygga de sociala problem som följer av lÄngvarig arbetslöshet och utanförskap.

Kritik mot försörjningskravet har kommit frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll, Ă€ven frĂ„n fackföreningar och arbetsgivare i den offentliga sektorn. LĂ„ga löner tycks plötsligt vara mycket omhuldade och samhĂ€llsnyttiga. Socialdemokraten Lennart Weiss som Ă€r kommersiell direktör pĂ„ Veidekke och chefredaktör pĂ„ bostadspolitik.se tar i en nylig artikel upp de kritiska synpunkter som kommit frĂ„n Svenskt NĂ€ringsliv och Byggföretagen. Deras argumentation Ă€r "motsĂ€gelsefull", skriver Weiss. SĂ„ Ă€r det. Byggföretagen hĂ€vdar att lönegolvet kan bli lönedrivande och hotande för branschens kompetensförsörjning. Weiss skriver: "Är man seriöst orolig för kompetensförsörjningen borde vĂ€l högre ersĂ€ttningsnivĂ„er snarare frĂ€mja företagens möjligheter att attrahera arbetskraft, eller?"

Byggföretagen hĂ€vdar ocksĂ„ att mĂ„nga av de som kommer in frĂ„n utlandet arbetar pĂ„ lĂ€rlingslöner som motsvarar cirka 75 procent av kollektivavtalets grundlön och att dessa lĂ€rlingar nu inte lĂ€ngre kan arbeta i Sverige. Weiss har svar pĂ„ tal. 

Tillsammans med Byggnads facket har Veidekke gjort fördjupade bolagskontroller som visar att andelen av den utlĂ€ndska arbetskraften som gĂ„r pĂ„ lĂ€rlingslöner Ă€r orimligt omfattande: "Inte sĂ€llan Ă€r fördelningen cirka 40 procent lĂ€rlingar (mindre Ă€n ett Ă„rs yrkeserfarenhet med cirka 70 procent av kollektivavtalets grundlön), cirka 50 procent som gĂ„r pĂ„ 88 procent av kollektivavtalets grundlön (1–6 Ă„rs yrkeserfarenhet) och cirka 10 procent med 100 procents ersĂ€ttning av kollektivavtalets grundlön.Absolut ingen kan tro att en sĂ„dan fördelning speglar verkligheten."(--) Men det Ă€r dĂ€rför vi har 40–50-Ă„riga polacker och slovaker pĂ„ svenska byggen som arbetat med bygg i hela sitt liv men som Ă€ndĂ„ tvingas gĂ„ pĂ„ lĂ€rlingslöner."

Höjda försörjningskrav kan bidra till mer ordning och reda i arbetslivet och kan sÀtta hÄrd press pÄ en fungerande integration av de hundratusentals arbetsföra invandrare som idag bidragsförsörjs utanför arbetskraften.