DÀrför har Socialdemokraterna alltid tyckt sÄ hÀr

Karin Pihl pÄ Göteborgspostens ledarsida skriver förundrat om hur det socialdemokratiska partiet liksom tvÀrvÀnder sig fram och tillbaka i stora frÄgor som Nato, invandring, kÀrnkraft, EU och annat.

Magdalena Andersson jobbar pÄ för att syresÀtta oppositionsÄren med politikutveckling som ska pÄminna sÄ mycket som möjligt om att regera pÄ riktigt, skriver Widar Andersson.

Magdalena Andersson jobbar pÄ för att syresÀtta oppositionsÄren med politikutveckling som ska pÄminna sÄ mycket som möjligt om att regera pÄ riktigt, skriver Widar Andersson.

Foto: TT

Krönika2023-04-01 06:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Pihl (28 mars) förvÀntar sig inte "interna diskussioner inför öppen ridÄ" å la Liberalerna, men av "demokratiska skÀl" efterlyser hon lite mer av insyn i hur partiets "politikutveckling" gÄr till. Men icke: "Det Àr alltid locket pÄ. Det kommer aldrig ut nÄgot. S har aldrig fel, har aldrig haft fel och gör aldrig fel".

SjĂ€lv Ă€r jag likt sĂ„ mĂ„nga andra arbetarbarn i min generation född in i socialdemokratin; mitt i rekordĂ„rens storhetstid och samhĂ€llsuppbyggnad. Genom sin enorma dominans i politiken och i samhĂ€llsförvaltningen i stort under hundra Ă„r har Socialdemokraterna utvecklats till ett slags hyggligt och folkligt maktsystem som de flesta tar för naturligt. Det Ă€r inget "parti bland partier" utan mer "dom som har hand om det". Andra partier kan dĂ€rför ha svĂ„rt att förstĂ„ socialdemokratin. Man gĂ„r vilse i spegeltĂ€nkandet; utgĂ„r omedvetet frĂ„n att andra tĂ€nker och fungerar som man sjĂ€lv fungerar och tĂ€nker. 

Den som nÀstan alltid Àr i regeringsstÀllning sköter sin politikutveckling medan man regerar. I de bÀsta av tider sker politikutvecklingen glidande och uttalat reformistiskt. Steg för steg flyttar sig politiken sÄ sakta till nya positioner och stÄndpunkter. Den lÄngsamma rörelsen gör att man sÀllan behöver tala om att man nu har Àndrat sig eller att den tidigare stÄndpunkten var fel. I det lÄnga loppet har socialdemokratin liksom "alltid" tyckt sÄ hÀr.

De mĂ„nga "tvĂ€rvĂ€ndningarna" pĂ„ senare tid sĂ€tter maktsystemet pĂ„ svĂ„ra prov. Reformismen har kanske inte gĂ„tt förlorad men den Ă€r illa klĂ€md. Ryckigheten i regerandet Ă€r den avgörande förklaringen. De Ă„tta Ă„ren med Reinfeldts alliansregering höll pĂ„ att ta knĂ€cken pĂ„ Socialdemokraterna. Men S rĂ€ddades av Sverigedemokraterna som klev in i riksdagen 2010 och "stal" majoriteten frĂ„n Reinfeldt. Och nu har Kristersson med hjĂ€lp av just SD tagit över rodret. 

Ett maktsystem utan daglig maktutövning pÄ agendan lever farligt. Man kastar sig mellan "framtidspartiet" och partiet för ett "Sverige som Àr mer som Sverige". Nu har Magdalena Andersson satt igÄng ett samhÀllsanalysgrupparbete för att syresÀtta oppositionstiden. Det Àr bra. Socialdemokraterna behöver hitta tillbaka till reformismen. Och det Àr inte fel att nÄn gÄng tillstÄ att man haft fel och att man till och med har Àndrat sig.