På flygplatsen i Istanbul greps den svenska journalisten Joakim Medin den 27 mars. Han hade rest dit för att bevaka Turkiets politiska kris och greps för att ha förolämpat president Erdoğan.
Nu sitter Joakim frihetsberövad i högsäkerhetsfängelset Marmara, Europas största fångkomplex med 11 000 inspärrade. Här hamnar landets politiska fångar och de som gjort sig ovänner med presidenten.
I veckan inleddes rättegången. Under tiden Joakim har suttit fängslad har den turkiska staten lagt till anklagelser om kopplingar till en terroristorganisation. Han dömdes för förolämpning till villkorlig fängelsedom.
Medin, som deklarerar sig Icke skyldig, riskerar nu tolv års fängelse.
På plats för att bevaka rättegången och visa sitt stöd för Medin finns bland annat Sveriges ambassadör, ett flertal svenska journalister och politiker, Sveriges tidskrifters främsta företrädare, samt Svenska journalistförbundet och Tidningsutgivarna.
Medins brott är att vara journalist och bedriva journalistiskt arbete.
Turkiets brott däremot är att motarbeta pressfriheten, grundläggande mänskliga fri- och rättigheter samt demokratins principer.
Joakim Medin måste friges omedelbart. Allt annat är ett brott mot honom och mot rätten att tycka, tänka och skriva fritt. Och mot hans ofödda barn. I juli blir Medin nämligen pappa för första gången.
Den tredje maj – på pressfrihetens dag – ska denna grova kränkning av demokratin markeras. Men det är långt ifrån det enda vi har att oroa oss för.
I tider av fake news, filterbubblor och vetenskapsförakt så är fri- och oberoende journalism än viktigare. Precis som rätten att mötas, organisera sig och byta tankar och idéer.
Även den svenska regeringens massiva nedskärning på folkbildningen är ett hot mot demokratin.
Under förra året valde man att besluta skära ner budgeten med trettio procent – en tredjedel. Var tredje replokal, var tredje studiecirkel och var tredje mötesplats försvinner alltså.
Det kommer att påverka oss och möjligheten att utöva våra demokratiska rättigheter. Vi kommer att bli mer instängda i våra egna åsiktskorridorer när vi inte möter andra och tvingas bryta tankar och idéer. Vi kommer knappast att bli smartare eller mer vidsynta.
Jag är genuint oroad över demokratins tillbakagång, över hur det gör oss snålare och mer rasistiska, kvinnohatande och homofoba. Det leder till allt större handlingsutrymme för auktoritära och aktivt antidemokratiska krafter.
Och jag är orolig för Joakim Medin och den livsviktiga pressfriheten.
Veronica Palm är politisk redaktör på Norrländska Socialdemokraten.